Det är ett väldigt pipande, kvittrande, tjattrande och kraxande i vår trädgård om dagarna. -Det är för  t i d i g t , säjer folk.. För tidigt för vadå? frågar lilla Hallon.. Men nåt  s v a r  får jag inte.

Det är för övrigt sällan som jag får svar på mina frågor.. Matte gör så gott hon kan, men det är sorgligt att säja inte alltid hon ens  b e g r i p e r  vad det är jag menar när jag ställer mina frågor.. Ändå är det oftast väldigt enkla spörsmål jag har. Exempelvis: -Varför får inte lilla Hallon äta jord och lera? Varför bär du hem allt jag bajsar? Vad ska du ha  d e t  till? Jag kunde väl lika väl stanna  h e m m a  och bajsa.. Varför är inte mina matportioner större? Varför får jag inte rulla mej i dom goa, goa parfymhögarna vi kan hitta i skogen? Särskilt som du  s j ä l v  gärna skvätter på dej nån slags mänskoparfym... Såna frågor är det jag ställer och tittar storögt och uppfordrande på henne ..

Men  s v a r a r  gör inte matte.. Hon kanske inte  k a n .. för jag tror nog att hon  v i l l ...