Tja, att nåt är "mid-" måste väl menas att det är halvvägs.. I detta fall vintern.. Eftersom den har varat ungefär fyra veckor, skulle det betyda, att det är fyra veckor kvar.. Sammantaget är det inte så illa.. Åtta veckors vinter  k a n  man till äventyrs stå ut med. Värre var det förra året när vintern varade minst det dubbla. Själv minns jag inte så mycket av den, men matte berättar, att den började tidigt i november och höll på till halva mars ungefär.

Apropå minnas: 

Ibland tänker jag på en gammal misse, som bodde här under mina valpår. Den här gamle veteranen gick  som luffarkatt i Norje nån gång på nittitalet, berättar matte. Uppenbarligen var han på jakt efter ett hem. Det verkade i alla fall som om han  v a r i t  hemmakatt en gång. Matte gjorde sej bekant med missen och snart hade han flyttat in. Egendomligt nog tog inte Kanelen, mattes airedaleterrier, illa vid sej utan accepterade gamlingen..

Den här kloka gamla missen stannade kvar hos oss till livets slut.  H u r  gammal han blev vet ingen, men veterinär Lena klassade honom som veteran redan när han flyttade in. Och då var han bara "mid" genom livet. Han blev  m y c k e t  gammal således. När krafterna svek och pälsen blev tunn gick gammelmissen i ide vid första advent ungefär. Sen stannade han inne till Valborg. Då, men först då, vågade han sej ut på en liten försiktig promenad..

Som ni märker är det inte bara  h u n d a r  matte har haft i sitt liv.. Vid tillfälle ska jag berätta om katterna också. Om Jocke med silverpälsen och Fia, som var tjock och rätt så nervös av sej, om Petter, som var superklyftig och lilla Linus, som var så korkad att mjölken skar sej när han lapade. Alla mycket kära för matte.. Ja,  d o m ska jag berätta om!!