Det har saknats nåt under flera veckor och jag har inte kunnat begripa  v a d.. Nu, när det inte saknas längre, kom jag på det.. Det var  M ü l l e r  som saknades, och nu är han hemma igen. Tänk, att han skulle behöva komma hem för att lilla osmarta Hallon skulle märka att han fattades...

Jag  u n d r a r  om det dröjer länge innan jag får springa lös  igen. Matte är inte nådig på mej. Dels är hon arg för parfymerandet härom dan och dels för att jag tog mej orådet före att leka lite våldsamt med ett linne, som hon slarvigt nog kastat på sängen.. När hon plockade upp linnet hade det förvandlats till fisknät.. Matte var inte nådig, men hon sa inget.. Hade hon tagit mej på bar gärning hade hon nog sagt ett och annat..

Förbryllande nog låg linnet kvar på sängen och det ger matte myror i huvudet.. Det betyder ju att lilla hunden varit uppe i sängen och "lekt" och dit har han aldrig klarat av att hoppa nån gång..Inte nog med att han hoppat  u p p,  han måste också ha hoppat  n e r.. Matte skakar på huvet och ser  m y c k e t  konfunderad ut..

Hoppas, hoppas dom här försyndelserna snart är förlåtna så vi kan springa omkring utan bojor och band igen.. Det är nämligen så att när jag är i onåd är det koppel som gäller..

Matte vaknade tidigt i morse, precis när det ljusnade, och såg att det bolmade rök bakom ett av husen vid skogskanten.

--Eldsvåda, hjälp!! tänkte matte och slängde på sej en kappa och sprang ut för att kolla.. i n n a n  hon larmade brandkåren.. Lyckligtvis var det inte eldsvåda utan medvetet eldande av grannen, som stod och passade elden och kastade ris och grenar på den..

Nöjd med sin insats gick matte in och kröp till sängs hos sin lilla hund igen.. 

Det är mycket som förbryllar en liten hund. En hel del av förbryllandet står min matte för.. På byrån i sovrummet har hon ett helt batteri med flaskor som innehåller det  h o n  kallar parfym.. Jag missunnar inte matte hennes flaskor även om inte  j a g  tycker dom har nåt speciellt gottluktande innehåll.. Men "leva och låta leva" det är lilla Hallons motto..

Så icke mattes.. När  j a g  smörjer in mej med det  j a g  tycker  doftar ljuvligt, blir matte arg på mej.. Och säjer fula ord  och kopplar mej och drar iväg med mej till bilen.. och  h y s t a r  in mej där och fryner på näsan.. Och när vi sen kommer hem blir det plums i badkaret, tvål och vatten och flera fula ord.. Suck..

Det här är vad som hände i går eftermiddag.

Matte tog mej med till Stiby för att vi skulle få springa lösa ett slag.. Vad hittade lilla Hallon om inte en stor hög underbart doftande skit.. S o m   jag rullade mej och gned in mej i härligheten.. Riktigt  v ä l l u s t i g t  gnodde och  frotterade jag mej.

 När jag höll på som bäst fick matte syn på vad jag gjorde..

Jag ska bespara er vad hon sa.

Väl hemma sa hon lite mer och dängde ner mej i badkaret.. Badvattnet blev alldeles  b r u n t  sa hon och spolade mer och mer vatten.. Lilla Hallon sprattlade förstås, men matte höll mej kvar tills hon fått bort  a l l  den  h ä r l i g a  skiten..

Med ovanstående slår jag än en gång fast, att vi är olika vi hundar och våra mänskor.. Konstigt egentligen att vi kan älska varandra så mycket.. För  d e t  gör vi..

Hur högt ligger en strilregning heldag på hundens popularitetslista??  Inte särskilt högt kan jag lova.. En sån dag var det igår. Korta rundor och sen in och torka.. Matte stövlade på med hasande steg och hade inte roligare hon.. Det var faktiskt skönt när det var dags att gå till sängs.. Sovit hade jag visserligen gjort största delen av dagen.. Men det var ostrukturerat sovande.. Inte sånt sovande jag gör i mattes knäveck under täcket på nätterna..

Riktigt händelselös var dock inte gårdagen..

Jag hörde matte prata med nån i telefon om  m ö r d a r s n i g l a r..

Nån hade börjat spana efter såna i trädgården sas det. Jag kände nackhåren resa sej.. Jag undrar vad dom här mördarna inriktar sin mordlust på.. Bara dom inte är alltför stora och alltför snabba så kan nog lilla Hallon försvara sej  mot dom.. Det blir svårare för matte, som ju är lättskrämd och (ursäkta att jag säjer det!) liksom lite b o r t k o m m e n..

Det gäller att vara extra vaksam och inte släppa henne ut sikte ens en minut i fortsättningen.

Mördarsniglar.. Jag får mardrömmar bara jag hör ordet.

Matte är alltid noga med att låsa ytterdörren och glad är jag för det. Dom kan i alla fall inte komma in i huset..

Dom där mördarna..

Bara dom inte ger sej på mina vänner Busan, Tajson och Bosse..

På kisserundan idag mötte vi ett par bekanta till oss.. Gissa vad mänskorna sa? Jodå, först gladde dom sej för att det strilregnar.. Och sen ojade dom sej över att  t i d e n  går så fort..

--Redan  o n s d a g, sa dom. Vart tar tiden  v ä g e n ? frågade dom sej sen.. Den går så  f o r t ..

Precis  d å  kom lilla Hallon på det.. Tiden går inte alls.. D e n  står stilla. Det är v i , allt det som  f i n n s, som går snabbt. V i  snurrar omkring i ett stort tomt tidsrum med ilfart.. men själva  t i d e n, den  f i n n s   troligtvis inte ens..

Tänk,  att det skulle ta mänskligheten så många miljoner år av grubbel på vart tiden tar vägen, och så var det en liten  h u n d  som löste ekvationen..

För ett par år sen fick matte nåra vackra blå penséer av en gammal vän. Dom planterade hon i en låda på trappan. Efter ett år hade vi penséer lite varstans. Matte drog upp och planterade om och gav bort också.. Nu har dom här penséerna (eller snarare deras  b a r n b a r n)  börjat blomma på uppfarterna. (Vi har faktiskt  t v å). Matte har bestämt att dom ska få stå kvar helt och hållet. Okej, om nån vill  h a  så drar hon gärna upp och ger bort, men annars får dom stå kvar. Dom så väl som alla vallmor, som  överflödar våra grusgångar. Vem har sagt att blommor bara ska finnas i  r a b a t t e r ? ? Och vem har sagt att små hundar bara ska finnas på  g o l v e t ? ?

Det regnar lite smått (il pleut, som fransmännen så vackert säjer) och matte gläder sej. Det är nämligen mycket torrt i jorden. Innan den blivit ordentliget genomfuktad kan det inte bli vår och värme och växtlighet.

Våra påskliljor, som har varit ynkligt små, har redan spänstat upp sej och så har tulpanlökarna..

Matte går och spanar efter  p i o n e n. Pionen, som hon satte för två år sen. Dumt (okunnigt snarare) nog planterade hon den på sydsidan, där jordmånen är torr och  ö k e n l i k  och där solen gassar hetare än hett.

Naturligtvis dog den här lilla plantan.

Till mattes oförställda glädje sköt den skott igen året därpå.. Och dog igen.. Då grävde matte upp roten, som var jättestor, och flyttade hela härligheten till en annan plats. Och nu hoppas hon som sagt att den ska leva upp för andra gången. Faran är väl att den dör för  t r e d j e ...

Det är skönt att långhelgen är över.. Både hunden och matte trivs bäst på vardagar..

Trots att det var helgdag tömdes soptunnorna i går. Våra tunnor var tämligen tomma. Ett par små påsar låg och skramlade på botten av vardera. Fram på förmiddagen, när matte sett sopåkarna både här och där i byn, körde hon in tunnorna igen och allt var frid och fröjd.. Ånda tills sopbilen faktiskt  k o m .. Hoppsan!!  Nu får vi vänta fjorton dar innan nästa tömning.. Nåja,  p l a t s  finns det gott om i våra tunnor.. 

Den sista tiden har  l i l l a  Hallon träffat ett par väldigt  s t o r a  hundar.. Båda mycket vänligt inställda till lilla mej. Först var det leonbergerdamen Pepsi, som jag så smått förälskade mej i, och så var det Bosse, landssern, som är ömsom ljus och ömsom mörk..

Vem som helst av dom här vovvarna skulle kunna svälja lilla Hallon i ett nafs, men det gör dom inte. Vi är  v ä n n e r  och sina vänner slukar man inte.. D o m  bemöter man med aktning..

Bosse bor förresten tillsammans med Tajson, som jag också mött åtskilliga morgnar på sista tiden.. Matte är noga med att jag inte går för häftigt på Tajson.. --Gör du det tar han blodprov på dej, säjer hon..

Matte läste förresten nåt dumt nånstans häromdan.. Och den fånigheten går hon och gottar sej åt.

Så här stod det:

"Bjuder du en hund på mat tror han att du är Gud. Bjuder du en katt tror han att  h a n  är det"..

Den som hittade på den oförskämdheten har inte träffat lilla Hallon.. Nog om detta..

Det blev som jag hoppades.. Matte hystade in mej i bilen och så åkte vi och hämtade Agneta för vidare färd till Nytorpet.

Det var mycket folk där igår och många av dom här familjerna satt och grillade. Underbara dofter kändes från varje vindskydd och lilla hallon fick vackert hålla sej i koppel.

--Annars springer du fram och tigger, sa matte.. Och skämmer ut både dej och mej.. Framför allt  m e j, sa hon..

Nåja, den fanns sträckor där jag kunde gå lös.. Fast  j a g  föredrar att säja "där jag kunde låta  m a t t e  gå lös"..

Påskdan och tredje helgdan (Om man räknar påskafton också vill säja). I morron är det helgdag  i g e n .. Visserligen är vädret fint, men matte känner sej ändå inte helt bekväm med så många helgdagar i följd.

--Nåväl, det kunde ha varit värre, säjer hon.--Det  k u n d e  har blivit det där hemska vädret som man hotat med i flera dar. Av ovädret blev ett par snöbyar, mycket beskedliga, fast  k a l l t  var det ju. Det kände vi i går när vi traskade runt i Boket..

Igår kväll blev det sent hos oss. Matte hade fått för sej att titta på TV.. Dom visade en film om en märklig yngling, som heter Harry Potter. Vad matte såg hos den filmen begriper inte lilla Hallon..

--Det  g j o r d e  jag inte heller, säjer matte.. --Men det hör till  a l l mä n b i l d n i n g e n  att ha sett åtminstone en Harry Potter- film.

Jaha, då har väl matte allmänbildat sej så det räcker ett bra tag..

Det är märkligt tyst hos oss här i Norje denna påskdagsmorron.

--Folk sover  a v  sej, säjer matte förnumstigt.

Vad hon menar med  d e t  begriper inte lilla Hallon.

För övrigt har matte tänkt att gå i kyrkan i dag.. Jag har dessutom hört henne mumla nåt om  s k o g e n  och Agneta.

Hoppas, hoppas!!! 

Det är egendomligt.. I julas, erinrar jag mej, prydde mänskor sina trädgårdar med ljus och kransar.. Ja, kransarna hängde förstår på ytterdörrarna. Dom låg inte staplade hur som helst.. Nu, när det är påsk, har folk dekorerat sina trädgårdar med färgglada hönsfjädrar och fina krukor med blommar..

Vad är det som är så egendomligt med det? frågar man sej.. Jo, sånt gör inte  h u n d a r.. Betyder det att hundar är mindre kreativa än mänskor?

Det tror jag inte. Vi hundar är kreativa på ett annat  s ä t t  än våra mänskor.

Matte häpnar ofta över hennes lilla hunds kreativa förmåga när det gäller att vända nåt till sin fördel.. Och när det till exempel gäller smita in och lägga sej i soffan, eller lura till sej nåt gott eller tala om att "nu vill jag ut".. Listan kan göras lång.. Faktum är, och det vill inte alltid matte se, att lilla Hallon är en   m ä s t a r e  i att manipulera.. Jo då..

Till nåt  h e l t  annat:

Matte är kanske inte så kreativ, eller manipulativ heller vad det beträffar.. Men hon har  g r ö n a  f i n g r a r !! Och det är kanske nån slags kreativitet det också..

Minns ni det, som matte trodde var en granatäppelplanta? Matte tror det fortfarande. Det här lilla "trädet" är nu precis lika stort som min svans och verkar må alldeles förträffligt där det står, inklämt bland alla mattes frösatta citrusträd..

Syrenbusken, som matte med stor möda flyttade för ett tag sen, ser ut att trivas bra på sin nya växtplats. En del av knopparna är på väg att slå ut.. Andra, som var på vippen att vissna, har tagit sej och kommer säkert att slå ut dom också..

--Funkior, strålar matte..--Jag vet  p r e c i s  var dom skulle göra sej bra..

Faktum är, att trädgården är rätt så risig och föga strukturerad, men  d e t   ser inte matte. Hon ser den som den kommer att vara nån gång i framtiden.. Kanske.. I bästa fall..

Nåja,  s j ä l v b e d r ä g e r i  är väl en form av  k r e a t i v t e t .. Det ockå..

GLAD PÅSK