Igår berättade jag om att matte hade skickat sin nya telefon för installering.. Hennes 16-åriga systersondotter fixade det hela och matte fick hem apparaten fram på kvällen.. Hon tackade  s å  mycket och satte igång med att försöka starta den.. D e t  klarade hon förstås inte.. Inte på nåt sätt i världen.. Matte blev  r i k t i g t  förfärad.. Händerna blev genomvåta och risken att det lilla elaka underverket skulle gå i golvet var överhängande..

Det var nära att matte gömde telefonen i besticklådan (där  b r u k a r  hon stoppa undan saker hon känner sej lite rädd för) för att för evigt förtränga dess existens.. Hon satte dock in den för laddning om utifall att..

Jaha, så är det morron och matte har plockat fram telefonen och lugnt och metodiskt jobbat sej igenom den.. Inte allt, inte på långa  vägar allt, men hon  k a n  sätta på den, ringa och ta emot samtal och det är väl  d e t  som en telefon ska vara till.

Alla andra finesser får ligga på is tills dom behövs.. Telefonkameran ska hon dock lära sej, påstår hon.. Så hon kan ta kort på sin lilla hund och sätta in i bloggen.. Men  d e t  får vänta tills hon har helt klart för sej dom primära funktionerna.. Annars är det stor risk att hon får hjärnblödning på riktigt...

Idag ska Agneta komma med en del  p l a n t o r  som matte ska sätta i sina nyansade rabatter..

När vi var på plantskolan häromdan köpte matte i stor påse torkad  h ö n s s k i t.. Den ska hon strö ut i rabatterna.. Gissa om lilla Hallon satt och sniffade när den goda parfymdoften spred sej i bilen..