Jaha, så har det då hänt, det där som vi (läs matte) har varit rädd för länge.. Vi har gått vilse..

Det hände i går.. Matte, en väninna och lilla hunden skulle ut i skogen och leta kantareller.. Färden ställdes till Listers Huvud.. Där hittade vi mycket svamp förra året.. Men inte så igår.. Istället gick vi vilse och fick orientera oss med solens hjälp tillbaka till bilen..

Det här var första gången  j a g  har varit med om att gå vilse.. Matte har en viss rutin på att göra det.. Gå vilse och ramla och slå sej fördärvad  d e t  är matte bra på.. Ännu har hon dock inte gjort det samtidigt.. Det är illa nog var för sej..

Det är den 14 juli i dag..

--Årsdagen av Bastiljens stormande, säjer matte, som gärna stilar med det lilla hon vet..

--Heppys födelsedag, säjer hon vidare.. Heppy var mattes vackra newfoundland, som hon ärvde på sjuttiotalet.. Då hade hon faktiskt  t v å  noffar under flera år.. Idag hade Heppy fyllt 43 år.. Hon blev 13..

Och så minns matte en solig fjortondejulieftermiddag (väldigt  l å n g a  ord lilla Hallon svänger sej med)  då hon satt ute på gräsmattan och lyssnade på ett radioprogram .. Varför hon minns  d e t  kan varken hon eller jag begripa..

Det är en varm och mulen fjortondejulimorron. Jag har lite, lite ont i magen eftersom jag åt lera i skogen i går.. Det mesta av  d e n  måltiden kom upp tidigt, tidigt i morse.. Matte hann lyfta ner mej ur sängen innan jag mådde illa.. Jag mår nämligen illa väldigt ljudligt så matte hinner vakna och lyfta ner mej..

--Lyfta ner, hör jag nån säja.. Kan inte hundskrället  h o p p a  ner..

Nä, det är just  d e t .. Lilla Hallon hoppar inte.. Varken upp eller ner.. Suck..