Jaha, så har det då hänt, det där som vi (läs matte) har varit rädd för länge.. Vi har gått vilse..

Det hände i går.. Matte, en väninna och lilla hunden skulle ut i skogen och leta kantareller.. Färden ställdes till Listers Huvud.. Där hittade vi mycket svamp förra året.. Men inte så igår.. Istället gick vi vilse och fick orientera oss med solens hjälp tillbaka till bilen..

Det här var första gången  j a g  har varit med om att gå vilse.. Matte har en viss rutin på att göra det.. Gå vilse och ramla och slå sej fördärvad  d e t  är matte bra på.. Ännu har hon dock inte gjort det samtidigt.. Det är illa nog var för sej..

Det är den 14 juli i dag..

--Årsdagen av Bastiljens stormande, säjer matte, som gärna stilar med det lilla hon vet..

--Heppys födelsedag, säjer hon vidare.. Heppy var mattes vackra newfoundland, som hon ärvde på sjuttiotalet.. Då hade hon faktiskt  t v å  noffar under flera år.. Idag hade Heppy fyllt 43 år.. Hon blev 13..

Och så minns matte en solig fjortondejulieftermiddag (väldigt  l å n g a  ord lilla Hallon svänger sej med)  då hon satt ute på gräsmattan och lyssnade på ett radioprogram .. Varför hon minns  d e t  kan varken hon eller jag begripa..

Det är en varm och mulen fjortondejulimorron. Jag har lite, lite ont i magen eftersom jag åt lera i skogen i går.. Det mesta av  d e n  måltiden kom upp tidigt, tidigt i morse.. Matte hann lyfta ner mej ur sängen innan jag mådde illa.. Jag mår nämligen illa väldigt ljudligt så matte hinner vakna och lyfta ner mej..

--Lyfta ner, hör jag nån säja.. Kan inte hundskrället  h o p p a  ner..

Nä, det är just  d e t .. Lilla Hallon hoppar inte.. Varken upp eller ner.. Suck..

Jämmerligt så fina våra två uppfarter blev sen matte gått lös på dom ett par dar.. I går kväll, när hon la sista handen vid garageuppfarten hittade hon en liten, liten björk.. (Hade det handlat om hundar hade hon nog sagt chihuahuavalp, nyfödd sådan). Matte blev glad..

--Den plantan ska jag spara och sätta vid infarten, sa hon till sej själv..

Sen hittade hon en till och den drog hon upp.. Och ångrade sej grymt..

--Hur korkad får man vara, frågade hon.. Den här plantan kunde jag ju satt  t v ä r s  ö v e r  infarten..

Nu går matte och hoppas att hon ska hitta en liten, liten björk till..

Det känns i luften att nåt är på gång.. Jag  u n d r a r  om vi inte ska åka nånstans.. Faktum är, att jag tror vi ska till veterinären och vaccinera mej.. Matte letade nämligen fram mina papper för en stund sen..

Jag har absolut ingenting emot att åka till Näsum och träffa dom trevliga veterinärerna där.. Hade det inte varit för veterinär Lena hade matte och jag aldrig fått varann.. Så  h e n n e  är vi skyldiga stort tack, matte och jag..

Matte har heller ingenting emot att träffa näsumveterinärerna, tvärtom, men hon har lite ångest för uppfarten till kliniken.. Den är både brant, smal och krokig..

--Möter vi nån  d ä r  och måste backa  n e r f ö r  så får jag  v ä l d i g t  ont i magen, säjer hon..

--Sån tur då, att vi redan  ä r  hos veterinären, fnissar lilla Hallon..

Det säjs att det är torsdag i dag och att det har gått en vecka sen  f ö r r a  torsdan.. Och att  t i d e n,  detta obegripliga bara  r u s a r  iväg.. J a g  för min del bryr mej inte, men matte stressas av tidens gång.. Inte så att hon måste hinna med ditten och datten.. Det struntar hon högaktningsfullt i..

--Jag gör bara sånt jag tycker  o m att göra, säjer hon och sätter hakan i vädret.. Nåja,  d e t  är nog lite önsketänkande från mattes sida.. Vissa saker  m å s t e  bara  uträttas.. Som att åka och köpa hundmat till exempel.. Eller rensa gångarna från ogräs.. Det är precis det, som matte håller på med just nu.. Och  f a k t i s k t .. Hon tycker det är roligt..

Det blir i alla fall väldigt  f i n t  på gångarna när ogräset kommer bort..

Nä, det som stressar matte med tiden är att hon inte känner sej få nåt  g r e p p  om den.. Precis som om nåt, som nog egentligen inte finns, skulle vara gripbart.. Matte överskattar sej.. Som vanligt, höll jag på att säja..

Hon kan vara glad att hon har sin lilla hund med  h a n s   nyktra syn på tillvaron.. Och det är hon..

Till nåt helt annat:

Igår på Stiby mötte vi ett par med en kinesisk nakenhund.. Nåja, en liten tofs på huvet hade han.. Vi små hundar hälsade vänligt på varandra.. Det märkliga var att dom här mänskorna trodde att jag var en  v a l p .. När jag faktiskt fyller sex om nåra dar.. Där ser man: Tiden biter inte på lilla Hallon, och hur skulle den kunna göra  d e t  när inte lilla Hallon tror på den.. 

Vidare träffade vi en väldigt stor och trevlig riesenflicka.. Hon var också mycket vänlig mot lilla Hallon..

--Jag tror du är lite förtjust i  s t o r a  flickor, fnissade matte..

Äsch.. Jämfört med mej är nästan  a l l a  flickor stora..

--Morgonstund har guld i mund, sa matte när hon klev ur sängen i morse..

Om morgonstunden har getögon och musöron också nämnde hon inte..

Jag kan nästan gissa att den guldmunnen betyder att morronen är en  b r a  tid på dan.. Jodå, får man bara frukost, rastning och en lur i stolen så går morgonstunden an..

Själv  tycker jag att alla stunder i skog och mark är guldkantade.. Igår till exempel var matte och lilla hunden och gjorde en lång runda på Nytorpet.. Jag var lös halva rundan ungefär.. Sen upptäckte matte en amstaff en bit bort och då kopplade hon oss.. Matte har nämligen läst att dom här hundarna med förtjusning biter ihjäl sina medbröder, och nåt s å n t  går varken matte eller lilla Hallon med på..

Matte är brydd.. Hon får ibland meddelanden på datorn som hon inte begriper.. Det är inte så att matte inte kan läsa, för  d e t  kan hon.. Men hon förstår inte det språk som datorn talar.. Eftersom hon inte kan tyda vad datorn talar om för henne är hon rädd att nåt ska förstöras eller krascha.. Och nån  n y  dator tillåter inte hennes plånbok.

Dagen artar sej att bli vacker.. Med sånt där ljus som inte ger nån skugga.. Ena uppfarten ska rensas idag och det behövs verkligen.. Jättefint kommer det att bli, menar matte.. Hunden har inga synpunkter på  d e n  saken.. 

Det är väldigt bra när matte har mycket att göra: städning inomhus eller i trädgården, ärenden, som tar lång tid, och annat sådant.. Varför är  d e t  väldigt bra, kan man fråga sej.. Jo, då får hon dåligt samvete för att ha lämnat lilla Hallon ensam långa stunder, och då kan jag vara säker på att få en  r e j ä l  långpromenad framåt kvällen..

I går var en sån dag.. Matte var strängt sysselsatt med att röja bland rabatterna.. Trött var hon när hon kom in framåt eftermiddagen.. Jättetrött.. Helst hade hon nog velat sätta sej i stolen och nicka till ett tag, men  samvetet vaknade.. Alltså tog hon med mej ut på långvandring.. Lilla Hallon tackade och tog emot..

Idag är vädret inte så tjänligt för trädgårdsarbete, så idag blir det väl bara nåra korta kissvändor runt kvarteret..

Det luktar gott här i huset just nu.. Väldigt gott.. Matte håller nämligen på att steka en kyckling och det gör hon i en lergryta i ugnen..

För många år sen var det modernt att steka i lergryta och då lärde matte sej konsten.. Sen kom en tid när lergrytorna glömdes bort.. För en tid sen kom matte ihåg sin gryta och tog fram den ur malpåsen och nu lagar hon ofta mat i den igen..

--Det är väldigt praktiskt, säjer hon.. Man behöver varken passa eller ösa när man lagar i lergryta..

Och  g o t t  luktar det som sagt..

--Och gott smakar det också, nickar matte..

Återigen tycker vi likadant, hunden och matte..

--Precis som idag var somrarna för länge sen, sa matte alldeles nyss. Då, när hennes mänska, katter och Joker fanns.--- Precis så här varma och soliga var dom, sa hon.. Och tänkte sej tillbaka till 70-talet.. --Det är nog i stort sett bara vädret, som var sej likt.. Ingentig annat.. Funderade hon vidare..

Matte och hennes mänska hade bara en bil på den tiden och den fick dom dela på.. Det var aldrig nåt bråk om vem som skulle ha bilen eller när.. Den frågan löstes utan problem, men bilen gick varm dagarna igenom..

--Kläderna var annorlunda och  j a g  var annorlunda, suckar matte och drar ut en liten rynka..

--Och så många som  l e v d e  då, fortsätter hon.. Ja,ja...

Lilla Halllon sitter med huvet på sned och lyssnar till mattes suckan..

Tänk  så mycket mänskor skulle kunna lära av sina hundar om dom bara  s t u d e r a d e  dom lite närmare..

Vi hundar lever i  n u e t.. Om mänskor gjorde  d e t  lite intensivare skulle dom inte behöva sakna det förgågna.. Dom skulle helt enkelt inte ha  t i d ..

Till nåt  h e l t  annat:

I natt vaknade vi av ett brakande.. Det lät som om nån dunkade i väggen.. Matte blev förstås rädd att det var en tjuv eller mördare, som höll på att ta sej in..

Hon var starkt betänkt att gå upp och se efter, men kom på andra tankar..

--Jag försöker väl leva så länge det går, tänkte hon och kröp ner under täcket. Kanske trodde hon att mördaren inte skulle hitta henne där..

Lilla Hallon för sin del tog det lugnt.. Det hade jag  i n t e  gjort om nån försökt ta sej in.. Tröstad somnade matte om.. Jag också, modiga lilla hund..

På morronen fann vi att braket orsakats av att en tavla trillat ner från vardagsrumsväggen..

 Jaha, allt har sin naturliga förklaring..

Go´middag och go´söndag.. Lilla Hallon har varit utan sin ständiga sekreterare precis hela förmiddagen. Matte har nämligen ägnat sin tid åt trädgården.

--Det är tid för täppan att byta kostym, menar hon.. Alla dom vackra vallmona, prästkragarna och blåklintarna har blommat färdigt och måste bytas ut mot annat.. Ogräs finns det också. Det har frodats i skydd av dom här blommorna..

Och matte sliter och svettas..

Hon fick en hel spann med flox (fråga mej inte vad  d e t  är) av en snäll grannkvinna.. Matte blev väldigt tacksam för dom här floxarna och satte igång med att röja upp och göra plats för dom och plantera dom på stört..

Tro inte det är färdigt med  d e t .. För att citera en berömd man  så är det inte slutet, inte ens början till slutet.. Men kanske slutet på början.. Kriget mot ogräset och planterandet av senareblommande  växter, alltså..

Av ovanstående kan man förstå att dom närmaste dagarna blir  e n s a m m a  dagar för lilla Hallon.. Det är tur att jag har min leksaksring (den gamla kära, som jag fick för två år sen när matte skulle parisa en vecka.. J a g  för min del fick  p e n s i o n a t a, och  d e t  var väl OK..Om än inte rock´n roll och marmeladsmörgåsar..

--Nåra körsbär blir det då inte i år, suckade matte för en stund sen.. Det är skillnad det mot förra året, när vi hade så mycket så vi kunde ge bort spannvis..

Nu bryr jag mej inte så mycket om körsbär.. Jag föredrar  s v a m p.. Visserligen  ä t e r  jag inte svamp, lika lite som körsbär, men det är så förskräckligt roligt att vara med i skogen och  p l o c k a  det här födoämnet..

Föra året var det väldigt gott om trattkantareller.. Jag var med matte och Agneta i skogen i timmar.. Damerna plockade svamp och jag lekte med pinnar.. Och när jag blev trött la jag mej ner i mossan och vilade en stund.

Matte var väldigt stolt över sin lilla hund, som kunde vara med så mycket och som inte hade en tanke på att rymma..

Det, att rymma alltså, är nåt jag aldrig gjort.. Agneta påstår, att  d e n  tanken inte finns i mitt huvud.. Matte påstår det inte, hon  h o p p a s.. Själv vet jag, att jag inte törs lämna matte i skogen.. N å n  måste kunna hitta hem igen..Och denna  n å n  är inte matte..

Det är fortfarande väldigt varmt och fuktigt ute.. "Tungblåst" säjer människor, och jag ger dom rätt.. Tillåmed lilla Hallon flåsar och hässjar och längtar till kvällssvalkan..

I dag är  det medeltidsmarknad i Sölvesborg och dit brukar matte åka.. Som väl är lämnar hon sin lilla hund hemma när hon besöker platser där det är trängsel..

I forntiden, när Joker, jättenoffen, var hennes hund, hade hon alltid honom med..Honom gick det inte att förlora i trängseln och inte var det nån som snubblade över honom eller trampade på honom heller..

Jag misstänker, att matte tyckte det var roligt att ha Joker med.. Hon kände sej förstås stolt över sin vackra, snälla, sotsvarta jättehund..