--Tänk, sa matte, tänk en gång var det sommar och varmt och soligt och blommigt och lövat och långa kvällar och tidiga morgnar.. Tänk, sa hon.. Tänk er det, små hundar..

Små hundarna tittar förbluffat på varandra och skakar på våra huven..

--M-men matte, säjer vi.. Det har väl varit  m å n g a  somrar.. Tillåmed  v i  kan minnas flera stycken..

Jo då.. Matte är medveten om att somrarna har varit många.. Men på nåt märkligt sätt flyter dom ihop  och bildar  e n   idealsommar i mattes minne..

--Flyter  v i  också ihop och bildar en  i d e a l h u n d  i ditt minne.. Och  d u   s j ä l v... Bildar du en idealmänska och hur ser  d e n   ut i så fall..

--Nu ska inte vovvarna vara taskiga, säjer matte.. Lite sorgset sådär.. Till å med  n i  vet att tiden går och att båda mänskor och hundar förändras.. Inte  n ö d v ä n d i g t v i s  till det bättre.. Och inte kan  v i  flyta ihop till ett idealtillstånd heller.. Vi är alldeles för  v e r k l i g a .. om ni förstår vad jag menar..

--Så det är alltså bara somrar som kan flyta ihop och bilda idealminnen då, säjer hundarna..

--Ungefär så, suckar matte..

Nu ska jag berätta om vad vi gjorde i går..

Vi var på  N y t o r p e t  och gick femmans spår.. Det har vi inte gjort på flera månader.. Inte sen matte skadade foten..

Vi små hundar njöt storligen av att få springa lösa och äta snö.. Ja, det var mest  j a g  som åt.. Resultatet blev förstås att jag var kissnödig hela kvällen.. Matte fick ta mej ut och in och ut och in.. Nåja, hon klagade inte.. Tvärtom tror jag hon kände sej belåten med att ha uträttat nåt som var viktigt för hundarna.. Det var viktigt för henne själv också..

--Det här måste jag göra oftare, sa hon.. Så att jag får upp lite  f l å s  igen..

Vad i all världen kan hon ha menat med  d e t ...