Det är obegripligt att matte ännu inte har trillat rakt över oss små hundar när vi är ute på våra kissrundor i kvarteret.. Det är nämligen väldigt halt och väldigt knöligt på gatan.. Tillåmed  h u n d a r n a  halkar.. Trots våra naturliga broddar..

--Usch och fy och alla vidrigheter, pep matte när vi kom ut i morse..

Det är inte bara halt.. Det är  k a l l t  också..

Just nu passar matte systerns katter.. Det betyder att hon åker dit och ser till att kissarna får mat och vatten och byte av kattsand och att dom även kommer ut ett tag då och då.. Ja, inte Aslan förstås.. Han anses inte riktigt tam ännu och både matte och systern är rädda att han ska försvinna ner i sitt gamla "hem" under huset..

Fast, igår fick faktiskt matte  r ö r a  vid honom..

Hon såg att han var både nyfiken och på sin vakt.. Hennes  b e n  stryker han sej runt men verkar skygga för händerna..

--Kan undra vilka erfarenheter den lilla stackarn har av mänskohänder, frågar sej matte..

--Idag är det två månader sen julafton, sa matte i morse.. Rysligt sega månader har det varit.. Det tycker vi alla tre..

Om ytterligare två månader hoppas vi att det är vår.. Med spirande grönska (musöron) och blommor i trädgården..

--Vi ska inte förvänta oss för mycket, säjer matte.. Det kan mycket väl vara så att jorden faktiskt  h a r  tippat över en aning och att vi är på väg mot en ny istid..

--Strunt i det, matte, menar hundarna.. Är det så illa ställt så  f l y t t a r  vi till ett ställe dit inte isen når..

Go´söndag..