--Duktiga vovvar, sa matte när hon öppnade dörren för kissvandring i morse..

Först begrep jag inte varför hon sa så.. Vi är väl duktiga hela tiden.. Men sen kom jag på, att det var för att vi varken skrikit, ylat eller gnällskällt när vi skulle ut..

--Det finns hopp om er, sa matte belåtet..

Sen mötte vi Tajson och då tog vi igen dom decibel vi missade vid ytterdörren..

Matte tycker inte om att jag skäller på Tajson.. Eller nån annan av mina vänner heller..

--Håller du på så där har du snart inga vänner  k v a r, säjer hon argt..

Nu verkar det helt klart att snöovädret, det hemska, inte tog vägen över oss.. Glada är vi.. A l l a  i byn är glada.. Och gladast är nog matte.. 

För övrigt är nog inte humöret på topp direkt..

--Det är i alla fall vårdagjämning och fortfarande full vinter, säjer matte och ser hopsnörpt och förtvivlad ut.. Ögonen kryper liksom  in i huvet på henne..

--Det är inte ens roligt att vara  l a t  längre, påstår hon..

Nu tror jag inte att matte  ä r  så förskräckligt lat. Hon sköter om både hundarna och sej själv.. Hon tillåmed städar lite i bland.. Kissarna tar hon också hand om periodvis..  

För ett år sen var matte och Agneta på Pulken och tittade på tranor.. Gravänder och vipor såg dom också.. Tillåmed ett par  s t o r k a r  fanns där..

--Jag tror, sa matte igår.. Jag tror att det inte finns en enda fjäder på Pulken i år.. Jag tror, sa hon, att Pulken är isbelagd, och jag tror, sa hon vidare, att tranorna finns nåntans långt söder om oss.. Skulle inte bli förvånad, sa hon, om sångsvanarna har flyttat tillbaka till Södern, sa hon..

-Snart flyttar väl hela det här stackars frostskadade landet söderut, sa hon.. Och  j a g  kommer att, inte gå, men väl  s p r i n g a  i täten, sa hon..

Det är faktiskt  s y n d  om mänskorna.. Dom låter vädret påverka sej alldeles för mycket.. Matte, som vanligtvis är positiv och glad, håller på att alldeles deppa ihop.. Och detta på grund av vädret..