Jaha, nu vet jag alltså hur det är att gå till frissan.. Det var faktiskt ganska trevligt.. Jag skötte mej bra, fick matte veta.. Men jag hade varit livlig och haft svårt att stå stilla.. Frissan, Ann heter hon för övrigt och är från Skåne, trodde att jag var en ungdom på ett par år och hade svårt att smälta att jag faktiskt blir  s j u  i sommar..

Matte o-ade och a-ade och slog ihop händerna när hon fick se mej efter friseringen.. Jag hade blivit  s å  fin, sa hon..

Och så tillade hon att det var svårt att skilja på hundarna nu när båda är friserade efter konstens alla regler..

--Jag behöver se dom  b a k i f r å n  för att kunna se vem som är vem, sa hon.. Hallon är rätt så  h j u l b e n t  medan lilla  mor är tvärtom:  lite, lite  k o b e n t ..

Tilläggas kan att matte själv är  l å n g b e n t .. Så de´ så..

När vi kissrundade för nån timme sen märkte vi att sommarvärmen har försvunnit.. Visserligen skiner solen, men det blåser isiga vindar.. Inte oss emot.. Det var skönt ute.. Och nån  f r o s t  har det inte varit..

Det lyser alldeles ljust nere i skugghörnan i trädgårn.. Det är ramlöken som blommar för fullt.. Eftersom det gör matte glad så gläder hundarna sej också..

Matte gick omkring och muttrade nåt om att "nu kan det vara lönt att plocka fram dammsugaren".. Vad hon menade med det kan hundarna inte begripa.. Vi har en vag misstanke om att det kan ha med vår frisering att göra, men förstår inte hur..

I mänskornas värld är turerna många och ofta tillkrånglade.. Vi hundar går alltid rakt på medan mänskor snor och snirklar och uttrycker sej luddigt.. Det är väl egentligen bara när dom är förargade för nåt, som dom talar ut skägget.. Eller när dom blir glatt överraskade..

Apropå "glatt överraskade".. Nog vore det läge för en liten överraskning åt hundarna med en duktig skogspromenad lite senare i dag..