----

På missommardan

Han sprang genom stan

Och ropade "Nu är det jul igen"...

--Lilla, lilla Hallon..  D e n  versen citerade du redan för ett år sen..

Matte höjer på ögonbrynen.. Eller snarare resterna av dom.. (Eftersom matte gick på huvet i asfalten ett antal gånger under Kanelens tid, är det inte så mycket bevänt med hennes ögonbryn längre)..

--Javisst, hässjar lilla Hallon.. Det är därför jag bara tar halva versen..

--Men varför tar du  a n d r a  halvan.. Är inte det ganska ologiskt..

--Inte alls.. Det är ju i andra halvan  p o ä n g e n  kommer.. Så det är i allra högsta grad logiskt att gå  d i r e k t  på roligheten.. Lilla Hallon tycker att d e t  är för självklart för att närmre gå in på..

Matte var borta i går kväll. På födelsekalas hos en kamrat.. Maten var god och sällskapet trevligt..

Nånstans mitt på kalaset åkte hon hem och såg till att vovvarna fick gå ut och lyfta ben och sätta ner svans.. Och  d å,  då  upptäckte vi flera stycken  m ö r d a r s n i g l a r  i gräset..

Hade inte matte haft sina nyaste skor på sej hade hon tveklöst trampat i hjäl sniglarna, men hon var rädd om skorna så sniglarna fick leva.. Ett litet  t a g  till i alla fall..

Efter kissepausen hos vovvarna åkte matte tillbaka till kalaset.. Hon hade erbjudit sej att köra dom andra gästerna både till och från bjudningen i  l i m o s i n e n ..

Inte vet jag vad det är för ett fordon.. Jag tyckte matte åkte iväg i sin gamla vanliga  b i l .. (Limosin är kanske ett högtidligare namn på Volkswagen)..

I dag är det mulet och blåser.. Det kändes skönt efter hettan och fukten tidigare i veckan..

Om det är tillräckligt skönt för en  s k o g s p r o m e n a d  återstår att se..

Trevlig missommar.. Snart går det utför..

--Matte, har  d u  folkdräkt.. Det har du väl inte, säj.. Hundarna har svårt att tänka sej matte svassa omkring i tjock yllelångkjol, förkläde och åtsittande väst.. Dessutom skjorta med broderier och till råga på allt löskrage och silkesjal..

--Jo då.. D e t  har jag allt.. Fast jag har inte haft den på mej på väldigt länge.. Sista gången jag skrudade mej i folkdräkt var på missommaren 1987..

--Men matte, du kan väl sätta på dej folkdräkten  i  d a g .. På missommarafton.. Det vore väl  f i n t.. Och så kan vi gå tillsammans och dansa kring stången nånstans..

Hundarna är helt överväldigade av att matte äger en folkdräkt.. 

Vi kan se, att matte känner sej frestad av hundarnas förslag.. Men så slår hon bort tanken.. Det syns tydligt på henne det med..

--Det är för  v a r m t  och skjortan har hängt och blivit  g u l  och så  s t i c k s  kjolen  och förklädet  s n o r  sej om benen på mej och  t r o l i g e n  kan jag inte knäppa  v ä s t e n  längre..

Det var många invändningar det.. Vi små hundar tror oss förstå att matte är lite för  b e k v ä m  för att plocka fram den här skruden.. Dessutom verkar det som om tiden för folkdräkt har flytt.. Tåget har gått.. Alltså..

--Varför skaffade du folkdräkt, matte.. Hundarna kan inte släppa tanken på matte iförd nåt så otidsenligt och obekvämt som en blekingedräkt i all dess prakt..

--Tja, när jag kom till Mörrum som ung lärare och såg kollegorna i sina folkdräkter på skolavslutningen så kände jag att jag också ville vara så här fin.. Så den sommaren sydde jag mej en folkdräkt.. Ja, inte  v ä s t e n  förstås.. Den beställde jag hos Hemslöjden.. Men alla broderierna.. Och dom var många.. Välgjorda blev dom också.. Och vackra..

--Men, gaska upp er.. Jag ska hämta dräkten så ni får titta på den.. Ta på den gör jag emellertid  i n t e..

Med det får vovvarna låta sej nöja..

För övrigt lär det inte   bli så mycket med dansen kring stången i dag.. Det mulnar på och enligt  SMHI  ska det bli ett sjusärdeles regnväder fram på dan..

Det här med  d a n s  kring stången begriper inte hundarnas sej på..  Det verkar som om både vuxna personer och deras  barn  har stor glädje av att springa runt stången och tralla och sjunga till dragspel och fiol..

Och så sjunger man om  grodor och rävar men  a l d r i g  om  h u n d a r.. Och om hur man tvättar och väver och sår havre.. Och vad  "röda gullband"  är har vi ingen aning om..

--Inte jag heller, säjer matte.. Men medge att det låter fint "röda gullband"..  

Matte var borta hela dan igår.. Synd var det om två små hundar, som fick sitta ensamma och känna sej ö v e r g i v n a..

Lilla mor  s a t t  för sin del inte.. Hon  l å g  i precis den fåtöljen hon  i n t e  får vara i.. Snarkade gjorde hon dessutom.. Så vid närmare eftertanke var det inte ett dugg synd om  h e n n e.. Och vid ytterligare eftertanke var det inte så synd om mej heller.. För jag låg i den andra..

Var var matte hela dan då.. Jo, hon var med sin syster på sjukbesök på lasarettet i Avkroken.. T v å  olika besök gjorde systern.. Matte fick vara nyttig och leta upp de olika klinikerna.. Faktiskt lyckades matte trassla sej fram genom kulvertar och hisstrummor och lotsa systerns rullstolsekipage rätt..

--Idag har jag lärt mej nåt nytt, sa hon när hon omsidor kom hem..

Klart hundarna blev nyfikna..

--Vad har du  l ä r t  dej matte, frågade vi och beredde oss på en längre utläggning..

--Jo, sa matte, jag har lärt mej att kulvertar ser ut som vanliga korridorer med släta väggar och plana golv..

Tidigare trodde jag att dom var stora metallrör.. Som jättelika  a v l o p p s r ö r  liksom.. Som slingrade sej fram under jord och som man nästan alltid gick vilse i..  Kära nån, så dum jag har varit..

--T r o d d e  du verkligen att man kan ta sej fram i  r ö r,  matte..

--Tja, jag tänkte nog inte så noga på framkomlighet.. Jag såg bara blanka metallrör framför mej.. Äsch..

Jaha, det var alltså  d e t  som matte hade lärt sej under karlskronaresan..

Tror nån att familjen var fulltalig under resten av dan.. Nädå, matte for iväg igen.. För att lyssna på ett förerag och för att fika med en massa andra mänskor..

Hon såg lite underlig ut när hon kom hem, matte.. Fötterna rörde inte vid golvet.. Hom liksom  s v ä v a d e  en bit ovanför..

--Du är väl inte  s j u k,  matte.. Hundarna tittade oroligt på henne..

--Nä, bara  g l a d, mina älsklingar, sa hon med världens bredaste grin på läpparna..

Matte hade nämligen fått  b e r ö m.. För sitt sätt att guida i kyrkan förra sommaren.. D e t  kom som en verkligt glad överraskning.. Inte hade det varit nåt märkvärdigt med det..

Dessutom fick hon beröm för sitt sätt att  s j u n g a..Och detta av en alldeles tvättäkta musiker.. Och  d e t  kom som en oändligt mycket större och gladare överrasking..

--Undra på att jag är  g l a d, vovvarna, sa hon och lyste och lyste och lyste..

--Ta du och gå ner i en kulvert och sjung en liten sång, sa hundarna.. Nä förresten.. Ta en stor  a r i a .. Det kommer att

slå världen med häpnad..

--Det absolut  d u m m a s t e  jag nånsin gjort, sa matte för en stund sen, var att gå med i facebook.. Jag kommer varken in eller ut ur eländet.. Och  n ä r  jag nån gång kommer in får jag se och läsa fullständigt ointressanta rapporter.. Tillexempel som att man varit och ätit middag, köpt skor till barnen eller bakat nåt som kallas cupcakes..  Som, vad jag begriper, är helt vanliga muffins.. Fast dubbelt så stora och tre gånger så feta.. Och med hektovis med socker ovanpå..

Folk kan bli biggest loosers för mindre..

--Tiden, sa matte, har gått ifrån mej när det gäller att meddela mej med omvärlden.. Helst skriver jag för hand och med bläck.. Personliga brev.. Som man gjorde förr i fotogenlampans os.. 

--Och, fortsätter hon sitt gruffande, egentligen är jag kvar på  v e v t e l e f o n e r n a s  tid också.. När det satt en telefonist och kopplade alla samtal..

--Tillvaron var mera  p e r s o n l i g  på den tiden.. Man såg åtminstone  n å n  levande själ varje dag.. Och hörde en och annan mänsklig röst därtill.. Matte håller på att elda upp sej till ett ordentligt vredesutbrott..

--Dessutom, fortsätter hon.. Barn var barn och vuxna och gamlingar levde också i sin verkliga ålder.. Nuförtiden lullar precis  a l l a  omkring och försöker se likadana ut.. Nio eller nittio.. Det kvittar.. Flicktanter och gubbkillar.. Milde himmel..

--Titta på TV-reklam tillexempel.. Nu har matte eldat upp sej ordentligt..

--Där försöker annonsörerna pracka på folk salvor och oljor som ska räta ut  r y n k o r..

--J a g, säjer matte, har rynkor, och dom berättar för mänskor jag möter att jag har  l e v a t   och under livets gång  upplevt ett och annat.. Och förhoppningsvis  också  l ä r t  mej nåt..

--Varför i alla helgons namn ska folk få sej itutat att deras upplevelser inte är värda ett enda dugg.. För det är just  d e t  dom här reklamsnuttarna säjer..

"Slät och obevandrad = värdefull.. Rynkig och erfaren = värdelös".. --Titta bara på  a r b e t s m a r k n a d e n.. D ä r  har man anammat del här mänskosynen.. Usch..

Hundarna sitter förstummade..

Visst.. Vi  v e t  att matte har lätt för att hetsa upp sej .. Men att bli så här arg för nåt man inte kan göra nåt åt, är inte bra för hjärtat.. Inte för själen heller.. Eller för  h u n d a r n a  vad det beträffar..

När  v i  (läs framför allt lilla mor) hetsar upp sej och börjar gorma är det alltid av nån verklig, påtaglig anledning.. Müller eller Chika tillexempel.. Eller nån annan av världens alla hundar..

Men matte argar till sej för  t a n k a r s  skull.. Och hon är inte ensam om att göra så.. Det är tydligen inte lätt  att vara mänska.. Ens i den bästa av världar..

Minns ni granatäppleträdet..

I tysthet har den där plantan, som matte inbillar sej är ett granatäpple, stått i sydfönstret inklämd mellan "di brede pojkarna" det vill säja citrusarna.. I går råkade matte titta lite närmre på granatplantan och fann att  p r e c i s  a l l a  l ö v e n  var borta.. Dom låg i en liten sorgsen hög på fönsterbrädan..

Matte blev förstås lessen.. Hon är som bekant en person som värnar om allt levande.. Utom mördarsniglar, myggor och spyflugor..

Innan hon slängde sin länge omvårdade lilla planta tog hon emellertid en sista titt på den.. Och fann två små pytte-pytte-pytte löv i toppen på en av pinnarna..

I stället för att slänga plantan satte hon om den i den större kruka, gösslade och vattnade den och ställde hela härligheten ute på trappan..

Varför den tappat löven begriper inte matte.. Om det helt enkelt inte är så, att jorden i krukan var utarmad och trädet höll på att svälta ihjäl.. Vi håller klor och tummar för att plantan ska återhämta sej och att det så småningom ska ge sej om den verkligen är  ett granatäppleträd..

Idag ska "orangeriet" tömmas och alla citrusarna ställas ut i trägårn.. Citronen, som är äldst, är fem år gammal och börjar bli tämligen reslig.. Apelsinträdet brer ut sej åt  a l l a  håll medan clementinen knorvar sej i topparna.. Matte ska klippa bort knorvet.. Det gjorde hon förra året och då blev det skjuts på tillväxten även på  d e n  plantan..

Solen skiner i dag också och ska så fortsätta nåra dar till.. Matte fick ett meddelande på telefonen att bevattningsförbudet var hävt från och med nu..

--Det var ett kort bevattningsförbud, muttrade matte när hon läste meddelandet.. Elaka tungor påstår att det var rockfestivalen som tömde reserverna (reservoarerna?)..

Nåväl tydligen har dom blivit påfyllda igen.. Hur nu  d e t  har gått till..

Tiden går fort och denna veckan är det redan missommar.. "Sen går det bara utför" är mattes stående replik på missommarafton..

Varje år säjer hon likadant och varje år känner lilla Hallon ett kallt stråk av missmod och dödsfruktan dra längs ryggen och pressa både humör och svans mot marken..

Lilla mor fnyser ett litet fnys och ber oss stuva undan missmodet tills det verkligen behövs..

Välsignade lilla mor..

Det är stor skillnad på lilla mor och mej.. Inte nog med att vi  s e r  olika på saker och ting.. Lilla mor anses vara mer förståndig än sin son.. Och det är klart, hon är faktiskt  ä l d r e  och  s k a  följaktligen vara klokare..

Njaä, skillnaden ligger ännu mer på det känslomässiga planet.. Och det temperamentmässiga..

--Man kan framför allt se det på  s v a n s a r n a, menar matte..

Lilla mors svans går oftare i topp än min.. För att inte tala om snabbare.. När lilla mor reagerar blixtsnabbt behöver jag lite betänketid..

Samma sak när det är nåt som irriterar oss.. Lilla mor  är på bettet direkt, medan jag kommer nåra sekunder efter..

Lilla mor är den som ger hals först av oss.. Men det är också hon som utan betänkande far rakt upp i famnen på matte.. Nåt  j a g  aldig gjort.. Är inte mycket för att överväldiga folk på det viset.. Är liksom lite mer  t i l l b a k a d r a g e n.

E f t e r t ä n k s a m  liksom..

En fasans tanke slår mej: Kan det betyda att lilla Hallon är  t r ö g  och saknar såväl temperament som intelligens..

Matte ser ut som om hon inte alls förstår frågan.. Alla behövs, verkar hon mena.. Och ingen kan göra sej till nåt han inte är.. Trots att en del försöker..

--Lilla Hallon, säjer hon, du är alldeles underbar som du är.. Din lilla person är högst älskansvärd och högst behövd i denna värld där allting går på högsta växel och där mänskor och hundar stressar upp sej..

D i t t  stillsamma strosande  behövs som motvikt mot lilla mors speedande och mitt eget ständigt accelererande tempo..

D e t  var minsann ett beröm som heter duga.. "Högst älskansvärd och högst behövd"..

Jag suckar en  s t o r  belåten hundsuck och känner att jag trots allt lever i den bästa av världar och att jag  p l a t s a r

där..

Nu ska jag rulla ihop mej och sova det rättärdiges sömn  h e l a  f ö r m i d d a n ..

Säja vad man vill om matte.. Rask i vändningarna är hon.. Jag hade knappt slutat skriva igår förrän hon satt med näsan i kartboken och letade utflyktsmål..

Norrland och fjällvärlden ligger för långt bort.. D e t  var vi överens om..

Tre kriterier ska dessutom uppfyllas för att vi ska kunna överväga ett utflyktsmål..

Vi ska kunna ta oss dit och hem på en dag.. Plus  göra nån aktivitet på platsen..  Hundarna ska kunna följa med..

Det tog inte länge om förrän matte hittat det ideala utflyktsmålet: Store mosse i Småland..

--Vad säjer ni vovvar, frågade hon och vi nickade entusistiskt..

Sen kom hon på att kanske Agneta skulle tycka om att följa med.. Och  d e t  sa hon att hon gärna ville.. Hon har dessutom varit där förr och blev alldeles lyrisk när hon berättade om det besöket..

Så nu är det bestämt: Nån dag med lämpligt väder efter missommar åker vi till Småland och vandrar på Store mosse..

I natt har det kommit hektolitervis med regn.. Matte är belåten.. Nu har hennes växter fått en ordentlig rotblöta.. Eftersom hon dessutom har rensat bort det mesta ogräset så dricker  d e t  inte upp vattnet för dom  l e g i t m a  växterna..

B l å s t  ordentligt har det förstås gjort.. Både i går och i natt.. Blåser gör det fortfarande och frågan är om det inte kommer mer regn..

--Bara det inte fortsätter att regna under dagar och nätter, säjer matte bekymrat..

Det är nämligen såhär:

Både torrperioder och regnperioder är längre och intensivare numera än dom var förr.. Ingen vet väl egentligen varför, men många gissar på klimatuppvärmningen..

Det är faktiskt  p o p u l ä r t  att skylla på klimatuppvärmningen.. Alldeles oavsett  h u r  vädret är så är det klimatuppvärmningens fel..

Tillåmed den extremt kalla vårvintern fick klimatuppvärmningen skuld för.. Åtminstone enligt den lokale tidningskrönikören Yngve. Som har en otrolig förmåga att vrida och vända allt till det ytterligt befängda.. Matte har läst honom med glädje i många år nu..

Vi får hoppas att klimatuppvärmningen hejdar sej lite den dan vi ska åka på mossvandring.. Det ska inte vara för varmt och det ska inte regna..

Myggor får vi nog bereda oss på att det är där.. Så det gäller att smörja in oss ordentligt.. För mänskornas del blir det långbyxor och långärmat som gäller..

Matte tycker förfärligt illa om myggor.. För myggornas del är det  t v ä r t o m.. Dom  ä l s k a r  matte..

--Är det mycket du  å n g r a r,  matte..

Vovvarna tycker att matte med alla sina år bör ha en del att ångra.. Både sånt hon  g j o r t  och sånt hon har  m i s s a t  att göra..

Matte ser förvånad ut, men verkar i alla fall ta frågan på allvar..

--Tja, säjer hon.. En del missade tillfällen finns det förstås i mitt liv.. Men om det är nåt jag ångrar är svårt att säja.. Ibland har man inte så mycket att välja på..

--Och visst, ibland har jag gått fel väg.. Men det har jag inte förstått förrän efteråt..

--Så du är en tämligen självbelåten person då, matte.. Hundarna tittar frågande på matte..

--Nä, absolut inte.. Jag har  varit tämligen slätstruken figur som trasslat sej fram genom livet så gott jag har kunnat utan att egentligen fundera så mycket.. Skulle tro att dom flesta gör detsamma..

--Jo då.. Det finns mänskor som ser till att resa ut i världen och "leva livet".. Men det har jag aldrig gjort.. Mest beroende på att jag inte  v å g a t..

--Så du har varit en  f e g i s, matte.. Den tanken är ny för hundarna, som nog tycker att matte är en ganska tuff person..

--Mmm, som ung hade jag dåligt självförtroende.. Och nu, när jag tror mej om att klara av det mesta, känns det inte så angeläget att resa ut och "leva livet".. Jag tycker att jag har det fint där jag är..

--Visst, att ta vovvarna med på en tur genom Sverige vore förstås roligt.. Och det är absolut ingenting som hindrar oss från att göra en sån resa..

--Vi kanske ska börja nästa vecka med att göra en tur upp genom Småland och Götalandskapen..

Om vi startar tidigt på morronen kan vi hinna  se mycket innan det blir tid att vända hemåt igen..

--Ska vi inte  s o v a   ö v e r  nånstans.. Hundarna tycker att det vore roligt med en övernattning..

Vad matte tycker om den saken får vi inte veta eftersom hon förklarar att hundar inte är välkomna på hotell och pensionat.. Och att sova i bilen är inget alternativ..

Innan vi ger oss i väg ska vi emellertid ta reda på sevärdheter och göra upp en resplan..

Det verkar faktiskt som om vi  k o m m e r  iväg..