Matte är inte att tala med just nu.. Hon sitter med näsan i en bok och när hundarna vill nåt säjer hon bara öh och mm.. Hon har inte alls hört vad vi har att säja..

Det måtte vara en  b r a  bok matte sitter och läser i.. Eller..

--Tja, bra och bra.. Jovisst är den bra.. Men framför allt kuslig.. Äntligen har matte fattat att vi pratar med henne..

Boken handlar om en kvinna som mördat sin man.. På hemskast möjliga vis.. Hon har låst in honom i en ödebunker på en övergiven strand nånstans i Polen.. I alla fall  t r o r  hon att hon har mördat honom.. Låst in honom har hon iallafall gjort.. Nu traskar hon omkring på en hed i England  tillsammans med sin hund och håller förmodligen på att bli tokig på riktigt..

Nu är det så, att  m a t t e   börjar misstänka att  m a n n e n  nog tänkt sej att ta  l i l l a  f r u n   av daga, och nu blir det riktigt hemskt..

Matte har svårt att lägga boken ifrån sej.. Hon satt tillåmed uppe en stund  m i t t  i  n a t t e n  och läste och tuggade på naglarna..

Tänk, att mänskor tycker om att låta sej skrämmas av att läsa kusligheter och genom titta på gräsligheter..

Såna är inte vi hundar.. V I  gillar inte att bli skrämda.. Ska det skrämmas så är det  v i  som ska stå för skrämmandet..  Att bli rädd för  p å h i t t a d e  ruskigheter är ofattbart onaturligt.. Men, som jag tidigare sagt: Vi är olika vi hundar mot våra mänskor..

Igår kom det en hel del regn och nu har det börjat växa gräs på vår  s t o r a  plätt.. Den lilla är och förblir bränd till döds..

Matte har köpt en flaska  m o t o r s t a r t e r  så nu hoppas hon få igång gräsklipparen lite senare idag.. Ännu går det inte att klippa eftersom gräset är vått..

--Bra, då sätter jag mej med min bok en stund, suckar matte belåtet..