--Oj då.. Fredan den trettonde, sa matte när hon slog upp tidningen i morse.. Oj då, vad ska hända idag då, sa hon medan hon bredde sin smörgås..

Hundarna satt som klistrade vid mattes ben.. Inte för att få sej till livs nån skum historia om fredan den trettonde men väl för att kanske få en liten smakbit av smörgåsen..

Mänskornas värld är full av skrock och elände och fredan den trettonde är en riktigt farlig dag.. Fredagar är alltid otursdagar och talet tretton är ett riktigt olyckstal..

Kombinerar man så dessa båda hemskheter så får man fredan den trettonde och då är det lika bra att stanna i sängen och sova sej igenom dan.. 

--Äsch.. Inte tror du på sånt, matte.. Hundarna är sunt skeptiska..

Självklart tror inte matte på gammalt skrock lika lite som hundarna gör det..

I vår trädgård finns ett slags buske, snarare  t r ä d.. och den har enorma blad, som den just håller på att fälla.. Dessutom blommar den med stora flocklartade blommor.. Den ser faktiskt ut som en  g i g a n t i s k  hundkexplanta..

--Så synd att du inte begriper dej på bildhantering på datorn, matte.. Det hade väl varit roligt att skicka iväg en bild på den här växten, som  eventuellt,  h ö g s t  eventuellt, är en parkaralia..

--Hur kan det förresten komma sej att du inte vet vad växten heter.. Du håller ju koll på allt annat i trädgårn.. Det vill säja, du  v e t  vad växterna heter även om du inte alltid vet hur dom  h a m n a t   hos oss..

--Den här växten fick jag av en dam, som inte heller visste vad den hette.. Det hade blivit lite för mycket av den hos henne så hon var tvungen att gräva bort en del.. Och då fick jag en planta..

--S å  gick det till, små möss..