--Köttbullar, sa matte, dom ska lagas till med finess.. Det gäller att alla blir lika stora.. "Lagom stora och lagom runda och lagom många".. Ungefär så sa redan Emils mamma, när hon stod där i köket i Lönneberga och rullade köttbullar..

Igår lagade matte köttbullar.. Det är ytterst sällan hon gör det.. Hon brukar i regel göra en limpa av färsen.. "Lättare och geschvintare" påstår hon..

Men igår gjorde hon alltså gammeldags köttbullar.. Av den färs hon köpt  r ö d l a p p a d..

Det tog sin tid, men det var mödan värt.. Tycker båda matte och hundarna.. Dessutom bjöd hon sin syster på ett gäng också.. Systern gjorde tummen upp för anrättningen och matte blev glad.. L i t e  mallig också..

Under ett antal veckor har matte stoppat ner en tjuga om dan i en plåtburk i köket..

Det började med att hon gick till macken och köpte en glass om dan.. Men sen kom hon på att glass varje dag är tämligen onödigt.. Så i stället bestämde hon sej för att  s p a r a  den tjuga som glassen kostade..

Burken blev ganska full och igår gick matte till banken  och satte in pengarna.. Det blev nästan 2000 kronor..

Matte häpnade..

--En tjuga om dan och rödlappat i matbutiken  d e t  kommer att göra oss smått förmögna om nåra år, säjer matte stolt..

--Om nåra  h u n d r a  år, säjer hundarna försmädligt..

Hösten är i full gång.. Det blåser, regnar och är  v a r m t..  E n  rejäl frostnatt har vi haft..

Alla är tacksamma för att inte kylan kommit ännu.. Ju längre tid  den håller sej borta desto kortare blir vintern.. Och vinter är inget man längtar efter.. Inte hundarna och inte matte..

--Man lär sej, sa matte belåtet och plockade fram en stor kluns köttfärs ur kylen..

--Vad är det du har lärt dej.. Hundarna tittar intresserat från matte till köttfärsen..

--Har lärt mej att köpa rödlappat, sa matte.. Det begrep jag inte förr..

--Hur kan det komma sej att du har lärt dej det  n u .. På den aviga sidan av blomstermånaden, liksom..

Det är så här:

Under de senaste månaderna har matte handlat åt sin syster och har blivit tillhållen att titta efter rödlappade varor i köttdisken.. Men dom får inte vara  u t g å g n a.. Att köpa  f ä r s k t  bröd och att kolla priser i ostavdelningen.. Och andra avdelningar också för den delen..

Matte har gjort en och annan tavla under dom här månaderna och kommit hem med tämligen oacceptabla varor.. Men hon har  l ä r t  sej..

Tidigare tänkte hon inte så mycket (inte alls egentligen) utan stoppade det hon trodde sej behöva i korgen..

Nu fattar hon vilket slösaktigt liv hon har levat.. Grämer hon sej.. Nä, det tror hundarna inte att hon har  v e t t  till..Men hon använder sej av sina nya kunskaper.. Dum vore hon väl annars..

--En vacker dag, vovvarna, en vacker dag har jag sparat ihop till nåt riktigt fint till oss..

--Vaddå för nåt fint.. Hundarna sätter sina små bakar i golvet och tittar uppmärksamt på matte..

--Tja, vi får tänka ut nåt.. Säjer hon..

--Vi har god tid på oss..

Det regnar, strilregnar, och det är mörkt ute.. Getingarna flyger fortfarande mot köksfönstret och vill in..

--Varför får dom inte komma in, matte..

--Det har jag redan talat om.. Ni skulle bli stuckna, du och lilla mor, eftersom ni inte skulle kunna låta bli dom..

Och man kan bli  m y c k e t  sjuk av getingstick.. En  del kan tillåmed  d ö..

--Du menar som gladiatorerna då, matte..

--Nja, inte precis som  gladiatorer.. D o m  hade iallafall en  liten chans  att klara sej.. Det fanns faktiskt gladiatorer som överlevde flera år.. 

Dessutom  v e t  inte getingarna att dom ska dö.. D e t  visste gladiatorerna.. Så nog var det värre att vara gladiator än att vara geting..

Hundarna har fått mycket att smälta och sätter sej ner med pannorna i djupa veck..

--Vad  h ä n d e r  när man har dött,  frågar vi till sist..

Vi har klart för oss, att både mänskor och hundar kommer att dö en dag.. Tanken är inte så särdeles trevlig.. LIlla Hallon skulle tro, att dom flesta föredrar liv framför död.. Titta på getingarna, bara..

--Ingen  v e t  vad som sker efter döden, säjer matte och ser ut att ta sej en ordentlig funderare..

Det finns många teorier, och religionerna här i världen har olika uppfattningar om den saken.. Alla tycks emellertid vara överens om att man, på nåt vis, får sota för vad man gjort i detta livet.. Antingen genom att hamna på otrevliga ställen, eller genom att komma tillbaka till jorden till ett mycket eländigare liv än det förra..

Och så finns det förstås den uppfattningen, att ingentig alls händer efter man dött.. Man är borta för gott..

--Så det gäller alltdså att  s k ö t a  sej medan man lever.. Hundarna tar sej en ordentlig funderare..

--Att vråla när vi morronpromenerar och hota andra hundar till livet är alltså inte att sköta sej, och kan straffa sej i nästa tillvaro.. --

--Men, om man är borta för gott,  d å  spelar det väl ingen roll om man sköter sej och är tyst..

Tataa.. trumpeterna ljuser, trummorna mullrar.. Det går ett förväntansfullt sus genom folkmassorna på läktarna..

Nu kommer dom.. G l a d i a t o r e r n a..

Dom tågar högtidligt fram till Ceasars loge.. Inoljade glänser dom i all världens färger.. Från nubiernas sotsvärta till germanernas bleka vithet..

--Hell Caesar.. De åt döden vigda hälsar dig..

--Va.. De åt döden.. Fy, så enastående förfärligt.. Matte, vad  m e n a r  dom egentligen.. Ta mej härifrån.. Snabbt..

--Jo du lilla romare och inbillade imperator.. Du har precis fått se  inledningen till ett gladiatorspel..

En del av de här kämparna kommer med all sannolikhet att vara döda innan kvällen.. Dom som överlever blir hyllade som kungar.. Eller popstjärnor.. Eller idrottsstjärnor.. Blir bjuda på överdådiga kalas, omsvärmas av vackra damer ur societeten.. Och sen blir dom inlåsta i sina kaserner..

Dom är nämligen  s l a v a r  och äger inte sej själva..

Lilla Hallons syn på romarna har fått sej en knäck.. Tänk att tvinga folk att slåss på liv och död..Och sen låsa in dom i kaserner..

--Slåss, säjer lilla mor.. Ingen i hela världen kan  t v i n g a  mej  att slåss.. D e t  gör jag så gärna.. Helt frivilligt.. Med största nöje.. Och inte tramsar jag nåt om "de åt döden invigda" heller.. För mej gäller "pang på"  utan snirklar och krusiduller..

Det var bra nära att lilla mor faktiskt  f i c k  slåss i morse.. Vi mötte nämligen Hebbe med mänska.. Tre små terriers satte igång ett hotande och morrande utan dess like.. Och  v r å l ..

--Nu väckte dom odjuren hela byn, sa matte förbittrat.. Men Hebbes husse bara skrattade..

I natt har frosten varit framme.. Och dom sista blommorna har frusit bort..

--Sån tur att jag plockade in så mycket som bara gick, sa matte belåtet..

Nu står dom och verkligen  l y s e r  i en kruka i köket.. Dom flesta ska matte ge bort till en gammal barndomsvän, som har bjudit in henne och systern i kväll..

Fortfarande hänger löven kvar på träden, men åtskilliga har trillat ner.. När vi var i skogen i går prasslade det så härligt när vi sprang runt.. Det var ganska kyligt, så lilla mor, som vanligtvis inte mår så bra i hetta, trivdes som fisken.. Vi lekte och rasade runt som om vi hade varit  v a l p a r..

Matte, för sin del, sprang inte så mycket.. Hon har fortfarande ont i foten då och då.. Röntgen har visat hälsporre och artros.. Jag är inte säker på vad det är.. Ärligt talat vet inte matte det heller..

Precis nu ringde telefonen.. Det var mattes väninna G. som föreslog en tur till loppis om en stund..

Matte blev glad.. Hon  g i l l a r  att åka till loppis.. Inte för att hon på nåt sätt är prylgalen, men hon köper skjortor..

Herrskjortor..

Varför i all sin dar köper hon herrskjortor.. Jo, hon påstår att dom är av mycket bättre kvalitet.. Och eftersom min matte är en ganska reslig dam passar ärmlängden  henne.. Det får förstås inte vara skjortor i storlek XL.. Matte är nämligen inte särskilt  a t l e t i s k..

--Matte, när du köpte mej, var det på loppis.. Lilla hallon ser smått bekymrad ut.. Det vore inte roligt att vara begagnad.. Nån som nån inte vill  h a  längre..

Matte skrattar lite smått och rufsar om i min päls:-- Nä, min älskling, så dyra ting kan man  a l d r i g  köpa på loppis..

Lilla Hallon suckar belåtet.. Det känns bra att vara ett dyrbart ting..

På kvällarna är det ett förskräckligt tassande mot vårt köksfönster.. Det är massor med  g e t i n g a r  som försöker ta sej in i värmen..

--Varför släpper du inte in dom stackarna, frågar hundarna.. Dom  f r y s e r  ju och vill in.. Varför vill dom  d e t  förresten..

--Därför att deras liv närmar sej sitt slut.. Dom har gjort sitt jobb och nu är det tid för dom att gå.. Förmodligen kulle dom sticka hundarna, för ni, små möss, skulle givetvis inte kunna låta bli dom..

Det lät förskräckligt..Dom har gjort sitt jobb och det är dags att lämna denna världen..

För många år en hade matte en  r e l a t i o n  med massor med getingar.. Det låter konstigt, men så här var det:

Det var sommar och det var varmt och matte hade lagat till flera liter jordgubbsaft.. Jordgubbsaft doftar väldigt stakt och sött och den doften drog till sej getingar..

Varför hon gjorde som hon gjorde vet lilla Hallon inte, men hon hällde outspädd saft på en tallrik och satte ut på trädgårdsbordet.. Getingarna kom flygande i stora skaror och kalasade på saften.. Tallriken var snart tom och matte fyllde på ..

 Det här kalasandet fortsatte i flera dar så länge matte hade nån saft.. När getingarna märkte att matte visade sej så kom dom susande.. Matte tyckte det var roligt och satt tillsammans med "gästerna" och gladdes åt deras aptit..

Tydligtvis var det olika samhällen som lät sej väl smaka.. Dom kom nämligen från tre håll..

En vacker dag var saften slut och matte bjöd getingarna på sockerlag i stället, men se  d e t  föll dom inte på läppen.. Dom tackade för sej och visade sej inte i fortsättningen..

--Blev du inte  s t u c k e n.. Hundarna tittar frågande på matte..

--Nä, aldrig..

--Tror du dom  g i l l a d e  dej..

--Nä, men saften tyckte dom om..

Matte har ångest och det handlar om telefoner..

För lite mer än ett år sen skickade telefonbolaget en ny  apparat till henne.. Hon hade redan en, som hon precis lyckats lära sej, och ville egentligen inte ha nån annan..

Men hur det var så tackade hon iallafall ja till erbjudandet.. Äntligen har hon någorlunda lärt sej hur den nya apparaten fungerar och nu har bolaget skickat ytterligare en till henne..

Ja, det vill säja, det var en man som övertalade henne att tacka ja till erbjudandet under motiveringen att det skulle bli billigare för henne att ha  t v å  telefoner..

D e n  ekvationen får varken matte eller hundarna ihop..

Matte har inte öppnat paketet och tänker inte göra det heller.. Hon tänker i stället ringa och tala om att hon skickar tillbaka "presenten"..

Ännu mera ångset:

Nu handlar det om facebook.. Varenda gång matte öppnar boken ifråga översköljs hon av amerikansk anarkistpropaganda..

Hur i all världen  d e n  har hamnat hos henne kan hon inte fatta..

--Det här vill jag inte ha, säjer matte och ser förvirrad ut.. Men hon vet inte hur hon ska få bort smörjan..

--Om jag bara visste hur man  g ö r  skulle jag gå  u r  facebook på stört, säjer hon..

Det verkar på vovvarna som om matte har hamnat i fel tid..

Hon klarade sej ypperligt på den tiden när telefonen satt fast i väggen och folk skickade brev till varandra..

Hon hade aldrig nåra problem med att bemästra tillvaron.. Inte förrän den blev elektronisk och apparaterna började ta över..

Till en början struntade hon i apparater och maskiner och elektronik och snabel-an och facebooks och nätet och anarkistpropaganda och appar och muppar och sms-ar och  p r e c i s   a l l t i h o p.. Hon mådde bra..

Men så vaknade nyfikenheten och en dator inhandlades och sen var karusellen igång..

H e l t  vill nog inte matte göra sej av med elektroniken.. Datorn vill hon ha kvar och en begriplig telefon..

För nåra år sen köpte hon sej en riktigt fin bläckpenna.. En sån man sätter patroner i.. Ibland tar hon fram den och tittar på den, men det är sällan hon skriver med den.. Inte sen hon lämnade skolan.. Har inte haft nån anledning..

Mänskors tillvaro verkar vara komplicerad.. H u n d a r s  är mycket enklare och betydligt hemtrevligare..

--Dom sitter som statyer dom små gussänglarna.. Matte såg lycklig ut..

Dom små gussänglarna var lilla mor och hennes lilla son och vi satt vid grillelden på Nytorpet, medan matte och Agneta donade med korvarna..

Elden sprakade och värmde.. Hundar och mänskor var trötta och hungriga efter en långpromenad i det vackra vädret..

Matte satt och dinglade med ett korvbröd i handen och jag, snabba kobran, snodde åt mej en bit..

Det där med  "gussänglar"  var alltså en grov överdrift.. Vi satt som spikade därför att vi hoppades på att snika till oss nåra korvar.. "Helst allihop", sa lilla mor..

Matte, som gärna säjer dumma saker när tillfälle bjuds, muttrade nåt om att vi skulle passa oss så vi inte slutade som "hot dogs".. Vi begrep inte vad hon menade och det gjorde tydligtvis inte Agneta heller.. Så hon fick sitta och fnissa för sej själv..

Nåväl, visst blev vi bjudna både på korv och bröd, men löken och senapen tackade vi nej till..

Efter maten upptäckte damerna, att det skulle vara roligt att åka och titta på buskar och träd, odlade sådana, så kosan ställdes till Ljungsled, en plantskola i närheten..

Vi, små hundar, fick stanna kvar i bilen medan damerna vandrade runt och tittade, men det gjorde inget.. Vi var mätta och belåtna och det var bara skönt att få sitta i lugn och ro..

Den här utfärden tog nästan hela eftermiddagen och nåt mera blev inte gjort.. Tja, det är inte särskilt ofta det  b l i r  nåt gjort.. Hundarna leker eller sover och matte är maklig..

Det må väl vara slut med makligheten strax eftersom trädgården väntar på att göras höstfin..

--Allt i  s i n  tid, säjer matte, och ser ut som om hon  m e n a r  det också..