--Är det inte själve  d e n,  sa matte i morse när hon så småningom vaknade..

Eftersom hon skulle hjälpa sin syster med skjuts till tandläkaren tidigt på morronen hade hon ställt klockan på kvart i sex..

Och så ringde inte klockeländet..

Att matte ändå kom upp var  m i n  förtjänst.. Hade inte  j a g  lilla Hallon, Framboise, Raspberry, Malina, Hinnbäa osv börjat krafsa på henne  för att flytta på henne så att jag skulle kunna komma in under täcket, hade hon förmodligen sovit  ä n n u ..

Nu hann hon iallafall både rasta hundarna och skjutsa systern..

Det är konstigt här i världen:

Matte har normalt alldeles för tidiga vanor, Men om hon  e n   e n d a  g å n g   måste gå upp tidigt, ja, då försover hon sej.. 

Vi kommer med all sannolikhet till skogen idag.. Det har vi hört matte bestämma med nån i telefon.. Troligen Agneta..

Och så har hon hämtat korv och bröd ur frysen..

Vi är förväntansfulla..

--Hej då, vovvarna.. Nu ska jag åka och hämta en agapantus som jag har fått av E..

Matte vinkar glatt och försvinner ut genom dörren..

Kvar står två små tillintetgjorda hundar.. En  a g a p a n t e r .. D e t  låter skrämmande..

En tung förstämning lägger sej över hundarna.. Såna djur är ju jättestora och  f a r l i g a.. Dom kan ju ge sej på  får och hjortar  och äta upp..

--Vi får se till att hålla ihop, menar lilla mor och ser ut som om hon helst vill försvinna till sitt gömställe under sängen, dit i alla fall inte åskan når henne.. Tror hon..

--Hoppas det bara är en  k ä l l i n g.. I så fall har vi en  l i t e n  chans mot den.. Lilla Hallon försöker göra sin röst stadig.. Ärligt talat går det inget vidare.. 

Var i all världen ska den  s o v a.. Inte tillsammans med  o s s .. Det går vi inte med på..

Hundarna är idel fällda svansar och skrämda ögon..

Hur i all sin d a r  kan matte ha ställt till med nåt så fruktansvärt.. Hundarna tassar nervöst omkring.. Nosarna slickar vi hela tiden.. Vi hundar gör så när vi är nervösa och oroliga..

Det dröjer en ohyggligt lång stund  (tjugo minuter ungefär, vanlig centraleuropeisk tid)  innan matte kommer tillbaka..

I famnen håller hon en stor kruka, en sån som hon har citrusarna i.. Krukan ställer hon lite i skymundan, så där..

Ska agapantern äta  j o r d .. En liten lättnad sprider sej hos vovvarna.. Då är det kanske inte fara för livet i alla fall..

--Värst vad ni slokar, säjer matte..

--Var är agapantern.. Har du tackat nej till den.. Ett litet hopp tänds hos hundarna..

--Agapantusen ligger här i krukan och till sommaren kommer den förhoppningsvis att blomma med vackra blå klockor..

Lättnaden är enorm.. Agapantern var en  b l o m r o t  och till sommaren ska den få stora blå blommor..

Båda hundarna bara  f a l l e r  i hop av lättnad.. Lyckan är en  b l o m m a n d e  agapanter.. Lyckan är frid på jorden..

Lyckan är att slippa vara rädda.. Lyckan är att faktiskt kunna lita på sin mänska..

För övrigt är det måndag idag och veckan har precis börjat.. Det är alltid roligt när det är måndag.. Allt är så  n y t t..

--Hrm.. Lilla Gajus Julius Hallon klarar strupen, rättar till lagerkransen, samlar ihop togan och gör sej redo att äntra talarstolen på Forum för att leverera ytterligare ett av sina odödliga tal..

--Matte, lyssna nu på Caesar.. Lägg ifrån dej den där boken.. Vad är det du  l ä s e r  förresten..

--Öum.. Romerska rikets nedgång och fall..

-- N-nedg.. och  f a l l.. Lagerkransen slokar, Caesar tappar greppet om togan.. Massornas jubel systnar.. Kvar finns bara en liten, liten hund och hans matte, som har en tjock, tjock bok i knät..

--Alldeles så, säjer matte.. Du ska veta lilla Halllon, att du faktiskt  ä r  en hund.. Ingen romersk härskare.. Men som

v o v v e  är du outstanding..

Jag föredrar dej  (och lilla mor)  t u s e n  gånger framför Caesar..

Om vädret idag kan säjas, att det är mulet och varmt.. Frågan är om vi kan komma til skogen denna söndag.. Igår var vi där.. Det var härligt att springa omkring medan löven yrde i luften och solen sken..

Det var många bilar på parkeringen, men inte en enda mänska ute i det spåret  v i  gick..

Matte har korvar och korvbröd i frysen.. Har vi tur blir det grillning idag.. Men troligt är, att vi inte kommer ut alls..

Suck..

Nu ska jag berätta om  k l o k l i p p n i n g ..

Det var så här:

När matte hade hundarna uppe hos Ann i Ebbarp för nåra månader sen, fick vi veta att  k l o r  inte ska klippas varenda vecka.. Nåt som matte hållit på med ända sen jag kom i huset..

--Var fjärde, femte vecka bör räcka, mente Ann..

Och detta rättade vi oss efter.. Det var nog bra för lilla mors del, för hennes klor  h a r  inte klippts oftare..

Mina däremot, som var vana vid att ansas betydligt oftare, satte igång att växa nåt förskräckligt, så nu har vi återgått till manikyr varje vecka..

Jag sitter i mattes knä och hon klipper.. Lilla mor tittar intresserat på, men  h o n  för sin del insisterar på att bli klippt hon Ann..

--Släpper inte till för nån klåpare, säjer hon..För min del duger bara  p r o f f s.. 

Det var länge sen vi såg nåra  m ö r d a r s n i g l a r..  Inga i skogen, inga på gatorna och inga här hemma heller..

--Vart har mördarsniglarna tagit vägen.. Hundarna frågar matte, som ser lite förvånad ut.. Precis som om det vore väldigt ovanligt att hundar intresserar sej för  s n i g l a r.. Och det  ä r  det nog förresten..

--Tja, dom har väl dött.. Sniglar brukar dö efter dom lagt sina ägg..

--Var nånstans ligger  ä g g e n  då..

--Nergrävda.. I jorden.. Dom kläcks till våren och sen växer dom här nya sniglarna under hela sommaren och lägger i sin tur ägg och dör..

Faktum är, att det inte varit många sniglar alls i sommar.. Förmodligen ser mänskorna till att ta kål på dom så snart dom visar sej.. Matte gör det iallafall..

--Det är för övrigt massor med smådjur som dör under hösten.. Dom lägger ägg och dör..

Eller så kryper en och annan in i springor och hålor och  s o v e r  under vintern och lägger sina ägg till våren i stället..

Tja,  l i t e  kusligt låter det.. Leva, lägga ägg och dö.. Och allt under loppet av ett enda år..

--Jag begriper mej inte på er, säjer matte.. Imorse träffade ni på Tajson, som låg och vilade utanför grannens häck.. Ni tittade bara vänligt  på honom.. Ibland vrålar ni halsarna av er och hotar att slita honom i stycken..

Igår mötte vi en liten hund i skogen.. Hallon och hunden hälsade och nosade och lilla mor  s a  i n t e  e t t  k n ä p p ..

Igår var vi som sagt i skogen och hade trevligt.. Hoppas, hoppas vi kommer dit i dag igen.. Väderet ser ut att bli väldigt fint.. Passande för en  l ä n g r e  skogspromenad..

--Nu jäklar, sa matte och spottade i nävarna.. Nu jäklar ska jag lära mej att begripa mej på facebook..

Och så satte hon igång.. Hon skrev och tryckte och gnällde och pep.. Det hon gnällde om kom med och hon fick tillåmed ett par  s v a r..  Men tror nån att hon begrep facebook för det..

Fast egentligen hade hon rätt kul medan hon höll på..

Dagen är väldigt höstig.. Mulet och grått är det och matte berättar för vovvarna att träden flammar i alla färger.. Tja inte blått och svart förstås..

Nån skogspromenad blev det inte i går.. Frågan är om det blir nån idag..

Nobelpriset, visst vore  d e t  nåt för en skrivande liten hund..

Om lilla Hallon fick Nobelpriset så behövde matte aldrig mera bli bekymrad när bilen behöver lagas.. Om lilla Hallon fick Nobelpriset kunde vi  s l ä n g a  den söndriga bilen och  k ö p a   e n   n y..

Om lilla Hallon fick Nobelpriset kunde vi köpa en kilometerbred säng och trycka ihop oss mitt i.. Under sidenlakan..

Om lilla Hallon fick Nobelpriset kunde vi skaffa vedspisar i alla tre rummen.. Och köket med.. Och så kunde vi sitta och värma oss och titta på elden..

Om lilla Hallon fick Nobelpriset kunde vi skaffa ett stiligt växthus, där både växter och hundar kunde bo tillsammans med matte.. När vi hade  l u s t  förstås..

Om lilla Hallon fick Nobelpriset kunde vi resa till jordens alla hörn och hem igen till bilen och sängen och alla vedspisarana och växthuset..

--Vad sitter du och funderar på lilla Hallon.. Mår du inte bra.. Matte ser bekymrad ut..

-- Om du bara kunde  a n a  matte.. Om du bara kunde  a n a ...

--Ja men då kan du komma och äta frukost hos mej, sa matte i telefonen till Agneta i går kväll..

Agneta hade nämligen ett ärende hit till Norje i dag på morronen..

--Är du säker på att du  h a r  mat hemma, matte.. Hundarna började känna sej oroliga.. Inte för att vi bryr oss så mycket om att  m ä n s k o r n a  får nåt att äta.. V i  bekymrar oss mest om att dom kanske äter upp  v å r  mat..

--Tja, sa matte.. N å t  ska jag väl kunna få ihop.. Och så får vi äta vad vi har och sjunga det vi kan..

Just den här sista meningen säjer matte ofta.. Det var hennes mormors sista ord i livet..

--Nu ska jag gå och handla, sa hon.. När jag kommer tillbaka ska jag laga middag och sen så  "får vi äta vad vi har och sjunga det vi kan"..

Sa hon och tog korgen på armen och gick.. Och hittades  slagrörd i ett dike..  Hon dog strax efter.. 

Hon blev inte så gammal, mattes mormor.. Hon levde sitt liv under de fattiga åren, när det var knappt om både arbete och mat.. Sex levande barn fick hon och hennes Kalle .. Trevliga barn.. Duktiga också.. Det gick dom väl i livet.. Ingen av dom finns kvar.. Hade de levat hade de varit över hundra allihop..

Matte var bara två år när hennes mormor dog.. Hon  t r o r  sej minnas kanten på mormors förkläde.. Den var ljusblå och prickig.. Minne och minne.. En  g l i m t  av ett minne bara.. Men det skulle nog kunna stämma eftersom mattes näsa måste varit i höjd med mormors förklädeskant..

Hur gick det då med frukosten.. Fick matte ihop nåt..

Jo då.. Hon hade lite bacon och nåra ägg.. Bröd och smör och marmelad också.. Kaffe lagade hon till också, så nog blev damerna mätta och belåtna.. Lite tallriksslick blev det också för oss två små hundar..

I natt har det regnat.. Tydligen mycket eftersom det var stora pölar på gatan.. Egentligen var det meningen att matte och hundarna och Agneta skulle gå till skogen efter frukosten, men vi tyckte nog att det var lite för vått och ruggigt att ge sej ut i höstmörkret..

Alltså stannade vi kvar hemma och  v i l a d e  oss i stället..

Senare och senare går vi upp på morgnarna..

--Snart är vi riktigt  n o r m a l a, menar matte, som är den, som vaknar först..

Idag sov vi nästan till klockan sju, och inte for vi illa av  d e t..

Solen syns inte idag, men det regnar inte heller.. Vädret verkar perfekt för en tur i skogen.. Gärna på Sternö..

Vi får väl se vad matte hittar på..

Matte fick hämta bilen vid middagstid i går.. Glad blev hon för hon hade berett sej på att hon inte skulle  få den på flera dar..

--Inte var det  d y r t  heller, konstaterar hon med belåtenhet i rösten..

Nu ska vi nog ta mattes uppfattning om vad som är dyrt med en nypa salt.. På hundarna verkar det som om allt, som inte skickar oss direkt till fattighuset, är hennes uppfattning om vad som inte är dyrt..

Nåväl.. Det är skönt att ha bilen tillbaka..

Det var en period på nåra veckor för lite drygt två år sen som vi inte hade nån bil.. Matte hade sålt vår gamla skrotiga toyota och fått hyfsat bra betalt för den..

Nu skulle här sparas bensinpengar.. Cykel och apostlahästarna skulle det bli i fortsättningen.. Minsann.. En och annan färd med buss också..

Rik skulle matte bli och  s p ä n s t i g..

Nån har sagt att "vägen till helvetet är stenlagd med goda föresatser".. Fullt så illa var det inte.. Dock..

De goda föresatserna varade tre veckor ungefär.. Sen for matte iväg och införskaffade "das Auto" som vi har nu..

--Aldrig jag vill vara utan bil mer, säjer matte bestämt.. Och hundarna håller med..

Min baktass, den som blev skadad häromdan, har hämtat sej och nu springer jag omkring lika raskt som nånsin.. I morse försökte jag mej tillåmed på ett litet hopp..

Det är så här:

Lilla mor är en riktigt liten hoppetossa.. Hon dansar och snurrar och hoppar.. Och det lilla mor gör  d e t  gör hennes son.. Så i morse när matte hämtade oss från sovrummet gjorde jag som lilla mor: hoppade och snurrade runt matte..

Det gick väl  s å  d ä r..

Matte sa  "lilla, lilla Hallon"  och torkade bort en rörd liten tår..  

Igår var det synd om lilla Hallon..

Det var så här:

Matte och hundarna var nere vid stranden.. Början på en längre runda.. Trodde vi, ja..

Plötsligt var det nåt som fastnade mellan mina trampdynor på ena bakfoten.. Nåt  l e v a n d e.. Som  s t a c k s.

Eller b e t s..

Med mattes hjälp lyckades jag skaka bort det bitande djuret.. Och det försvann i gräset..

Oj, oj, oj  vad det sved och gjorde ont i min stackars tass..

Vi vände hemåt på en gång givetvis.. Lilla Hallon, Hinnbäa, Malina, Framboise på  t r e  ben.. Vinglande och vacklande..

L i t e  glada blev vi när vi mötte två män, som trodde vi var  v a l p a r.. (Vi är dock veteraner båda två)..

--Fnys, ingen tar  m e j  för ungdom längre, muttrade matte.. Det är inte  r ä t t v i s t..

Nåväl.. Hem kom vi och matte baddade tassen med iskallt vatten och det hjälpte.. Sen fick vi mat och det hjälpte lite till.. Och sen  s o v  vi.. Och sen var tassen bra..

Men medge ändå, att det var  l i t e  synd om mej..

Idag är det andra dan som matte är utan bil..

--Lite trist är det, menar hon, för vädret är perfekt för en lång vandring i skogen.. Men, å andra sidan så sparar vi in på bensin.. Och det är inte fel det heller..

--Läsande, sa matte, d e t  är nåt som går i vågor..

Just nu sitter matte med näsan i en bok så fort hon har tillfälle.. (När hon inte har tillfälle också, minsann)..

--Har haft sån tur, att jag har hittat flera riktigt bra böcker, säjer hon uppskattande.. Såna böcker man  m i n n s  och gärna vill läsa  o m.. För dom  g e r  så mycket, säjer hon..

Jo då, det är väl trevligt att matte hittar bra böcker, men dom får inte vara  f ö r  bra för då är risken stor hon glömmer bort att passa hundarnas mattider och att ta ut dom på deras motionsrundor..