"Svea, Alfred, Rut".. Så började  namnsdagarna i almanackan när matte var liten.. Och allra överst stod det så här:

"Giv, o Jesu, fröjd och lycka"..

Men  d e t  var inte det första som stod där.. På  i n s i d a n  av pärmen fanns kungahuset inskrivet.. Hela gänget.. Prinsar och prinsessor.. Alla med en hel radda namn..

Matte minns, att hon  g i l l a d e  almanackan.. Även om inte  l ä s k u n n i g h e t e n  var så stor tyckte hon  o m  att sitta och stava sej igenom de kungliga namnen..

Idag skulle man kanske kalla ett sånt beteende för nördigt.. I själva verket var det så, att matte var ett mycket ensamt litet barn, och hon tyckte väl, att hon hade lite  s ä l l s k a p  av den  kungliga familjen..

Namnen i almanacken var gammeldags och underliga: Ottilia och Bartolomeus tillexempel.. För övrigt är det väl inte så många som heter Svea eller Alfred heller..

Och så började veckan på s ö n d a n..

Tja, allting förändras och moderniseras.. Så ock almanackan..

Apropå almanackan:

E n  dag har redan gått på 2014.. Bara 364 kvar..

--Tro mej, säjer matte.. Dom kommer att svischa iväg med vindens fart precis som alla andra..

Det är förskräckligt länge sen vi var i skogen.. N u  tänker lilla Hallon ta igång med ett ordentligt tjat.. Kanske det hjälper och gör så vi kommer ut i dag..