--Det är så det  b ö r j a r..

Hundarna kommer i full galopp.. Svansarna viftar och förväntan är stor..

--Vad är det som börjar.. Är det nåt gott.. Nåt roligt.. Nåt vi kan skriva om..

Matte ser sorgsen ut.. Svansarna kommer av sej och hundarna tittar undrande på varandra.. Matte har alls inget roligt i bakfickan för oss..

--Det är det stora  f ö r f a l l e t  som har börjat, säjer matte med knappt hörbar röst.. Början till den  s t o r a   g l ö m s k a n..

Hundarna känner sej små och maktlösa. Vad är det egentligen matte pratar om..

Matte slår sej till ro och förbereder sej på en förklaring.. Hundarna, som nu hunnit bli ordentligt uppskrämda trycker ner sina små kroppar  o v a n p å  svansarna, som nu ligger som klistrade mot våra magar..

--Jo, säjer matte.. Jag har mer och mer börjat  f ö r l ä g g a  saker.. Det skulle inte göra nåt om det var nycklar eller strumpor.. Sånt förlägger mänskor hela tiden..

--Det hör nästan till uppfostran, säjer hon i ett tappert försök att skämta..

--J a g  förlägger helt andra saker.. Jag har tillexempel förlagt en hel mängd  m ä n s k o r  ute på facebook..

D o m  svävar nog omkring i rymden i all evighet.. Hoppas dom kan  f ö r l å t a  mej.. Snart förlägger jag mej väl själv där ute.. För att inte tala om   v o v v a r n a..

Nu börjar det hela bli riktigt kusligt.. Bådaelilla mor och lilla sonen blundar hårt och håller för öronen..

Egentligen vill vi inte höra mer, men matte är obeveklig..

--Idag har jag redan förlagt tidningen.. Den hittade jag till slut.. Jag hade lagt den i badkaret, där jag för övrigt ställer skor och stövlar för att inte vovvarna ska få nåra idéer om  d o m..

--Värre var att jag dessutom hade förlagt ett paket stekfläsk, som jag tänkte ha till lunch.. Jag letade och letade både i lillfrysen och storfrysen.. Men inget fläsk..

När jag till slut nästan givit upp och alzheimerförklarat mej själv, bestämde jag mej för att ta en sista titt i storfrysen i källaren.. Och, under över alla under.. D ä r  låg fläsket..

--Då blev du väl  g l a d, matte.. Hundarna drar en suck av lättnad.. Det  v a r  inte så farligt med matte iallafall..

--Först blev jag det.. Men sen började jag undra varför jag inte upptäckt fläskpaketet när jag var nere och letade första gången, och då blev jag lessen igen.. 

--Det är nu den stora glömskan och förfallet börjar sätt in, ynklar sej matte..

Hundarna  m å s t e  på nåt sätt pigga upp henne..

--Visst inte.. Upp med hakan matte.. Det stora förfallet satte igång redan i  s o m r a s.. Med syrsorna, du minns..

Hundarna tittar villrådigt på varandra.. Varför verkar inte matte uppiggad..