I går satt vi fast i en bilkö mellan Karlshamn och Mörrum.. Matte tog inte tiden, men nog närmade det sej en timme innan vi fick sätta fart igen..

Så här var det:

Hundarna hade varit på Nytorpet tillsammans med matte, och Agneta hade vi plockat upp på vägen.. Vi hade en väldigt fin vandring i höstsolens glans.. Och sen skulle vi hem..

Nånstans i höjd med Stilleryd hann vi ifatt en bilkö.. En stillastående sådan.. Efter oss kom snart nya bilar.. En jättekö bildades snabbt.. "Som en lång jäkla  l u s k u n g",  sa matte.. Men hon sa det med gott humör..

Då och då förflyttade vi oss nåra meter och sen satt vi där vi satt..

Matte hade tagit med sej en cd med pianomusik.. Inte för att hon anat att vi skulle sitta stilla på vägen i långliga tider, utan bara för att lyssna på då och då när vi är ute och kör..

När Revolutionsetyden spelades upp för andra gången började det lossna så smått.. Matte hissade upp fönstren och stängde av musiken.. Hon kände sej belåten med att vara en bland många i en lång rad..

--Det blir synd om den som hamnar  f ö r s t  i kön när vakterna stoppar oss nästa gång, sa hon..

--Den stackarn får skärpa sej, sa hon.. Tänk om han kör fel och drar hela raddan med sej.. Vilken  r ö r a..

M e n  det var precis det som hände oss.. Plötsligt stod  v i  först i kön..

Vi hörde på mattes andning att hon blev nervös.. Och så torkade hon av händerna gång på gång.. Nån musik sattes inte på och inga rutor hissades ner..

Allt gick emellertid som smort och snart var vi hemma i vårt lilla hus och våra kära matskålar igen..

--Tycker inte du, att matte ser lite  m a l l i g   ut, frågade lilla mor..

--Jo, men det har hon all anledning att göra, fnissade lilla Hallon..

I natt har det regnat.. Förhoppningsvis betyder det att det blir lite fart på svamperiet igen och förhoppningsvis har det inte runnit in nåt i källaren.. Alldeles tätt kommer det aldrig att bli.. Det var iallafalll vad muraren sa..

--Men, säjer matte med tillförsikt, det är en avsevärd skillnad på decilitrar och hektolitrar..