På somrarna brukar det stå en gammal balkonglåda på vår trappa.. Och alltid, alltid innehåller den röda pelargoner..

Vanligtvis brukar matte slänga innehållet när frosten kommer, men i höstas bestämde hon sej för att försöka få plantorna att överleva..

Hela rasket bars ner i källaren och där fick det stå.. Ett par gånger under resans gång hällde matte på en skvätt vatten..

I går kväll bars lådan upp i köket och allt visset rensades bort.. Minsann.. Var där inte nåra små bleka stänglar som kämpade för livet.. Matte luckrade upp jorden, det lilla som fanns av den, och den var stenhård.. Och så vattnade hon..

Iväg till Mjällby och köpte krukjord.. Påsen la hon på köksbordet för att den skulle tina..

Nu ska lådan fyllas på med färsk jord.. Dom spensliga små överlevarna har redan blivit  l i t e  raskare..

--Jag undrar om jag inte ska lägga ner lite hönsgössel dessutom, funderar matte..

--Det är väl inte så  h y g i e n i s k t  förstås, funderar hon vidare.. Men om jag lägger jord både under och över den, kan det inte vara hälsovådligt.. Och så får jag inte sätta lådan så att vovvarna kommer åt den.. Hönsskit är nämligen smaskens för två små hundar..

--Jag tror jag sätter planteringen precis under fönstret bredvid spisen.. D i t  når inte ens lilla mor.. Hallon bekymrar jag mej inte om.. H a n  kan nämligen inte hoppa..

--Ska vi till skogen i dag.. Hundarna är ivriga..

--Det är så tänkt vovvarna.. Och så ska vi grilla.. Jag ska koka choklad.. Het och stark med en piripiripung i..

--Agneta har skaffat fruktansvärt kryddat isterband.. Så nog ska  v i  bli varma..

Matte kom hem från IKEA med en väldigt liten och lätt kasse..

--Vad köpte du egentligen, matte.. Det verkar inte vara så värst mycket..

Nä, matte köpte inte mycket.. Glödlampor, servetter, ett lakanset och en handduk.. Handduken och lakanet hade hon inte alls behövt köpa.. Vi har både handdukar och lakan så det räcker och blir över.. Men lakansetet var glatt randigt och handduken var nog avsedd för   b a r n  eftersom den var dekorerad med fantasifiskar..

--Hade du  t r e v l i g t  på  IKEA, matte..

Matte nickar entusiastiskt.. Det är  a l l t i d  trevligt att åka till Älmhult.. Nästan lika trevligt som att gå i fina butiken och titta på kläder..

Numera är det emellertid sällan matte köper nåt nytt i klädväg.. Häromdan köpte hon dock en benvit storskjorta på rea.. Till halva priset..

Mattes klädintresse har växlat under åren.. Ibland har hon sjavat omkring i .. tja.. närmast  p o t a t i s s ä c k a r  och ibland har hon varit praktiskt taget klädtokig.. 

Såna bekymmer har inte vi hundar.. Vi har våra pälsar.. Utom när matte låter rycka dom av oss, förstås.. Det bör snart vara lilla mors tur att bli ryckt.. Hennes päls har börjat släppa.. Min föll för ett par veckor sen..

Det är ganska behaglig temperatur ute.. Agneta hade hört på radion att Hanö inte haft nån vinter alls.. Höst hade dom där ute förstås, och nu har den gått över till vår.. 

--Ska vi inte flytta till Hanö, matte.. Tänk dej, ingen vinter alls.. Bara sköna årstider..

--Vovvarna små.. J a g  minns vintrar när man kunde gå på isen till Hanö.. Så visst har dom vintrar där också..

--Måtte, måtte vintern snart vara slut, suckade matte och singlade upp mössan på hatthyllan med ett tjusigt kast..

Givetvis trillade den omedelbart ner igen och matte fick böja rygg..

--Varför suckar du så över  v i n t e r n.. Hundarna är frågande.. Vi har precis kommit in efter dagens första kissrunda.. Inte tyckte  v i  att vintern var särskilt betungande.. Plusgrader, ingen blåst (nåja,  l i t e  blåst, kanske) och, framför allt, ingen snö..

--Jo, det är det här med  m ö s s o r.. Jag har två stycken.. Båda hemstickade och varma.. Och jag avskyr dom lika mycket..

--Idag hade jag den röda, men det kunde precis lika gärna ha varit den vita.. Ingen av dom  p a s s a r.. Eller också är det  j a g  som inte passar..

--Det är ju meningen att en mössa ska värma öronen, men vilken mössa  j a g  är sätter på mej, så trillar den ner över  ö g o n e n  och lämnar öronen bara i kylan.. Dessutom är det svårt att  s e  med en yllemössa hängande på näsan..

Hundarna förstår ärligt talat inte mattes gnäll.. Problemet är löst hur enkelt som helst.. Lämna bara mössan hemma och gå med bart huvud..

För övrigt: Hade matte varit född en trettio år tidigare hade hon tvingats gå med filthatt, kappa och bruna promenadskor.. Med matchande väska.. Och frysa om benen..  För långbyxor hade varit uteslutna för damer i hennes ålder..

--D å   hade du haft anledning att gnälla, matte..

Matte och Agneta ska åka till IKEA om en liten stund.. Förra gången damerna var där kom matte hem med en låda ljus, fyra glödlampor och en packe servetter..

--Vad är det du inte ska köpa på IKEA i dag, då, matte.. Hundarna håller var sin luden tass för munnen och kämpar med oceaner av fniss..

Och matte blänger..

--Har du slutat med dina vigheter, matte.. Hundarna har inte hört nåt hasande och inga stön från källaren på sistone..

--Nä då, men jag har pausat ett par veckor för jag var så ohyggligt less på dom.. Men nu har jag börjat igen..

--Gjorde det nån nytta att plåga sej då, matte.. Hundarna är inte mycket för att pina sej.. Inte ens för en god sak..

--Ja, absolut.. Annars hade jag inte börjat igen.. Att vi har varit ute så mycket har nog också gjort sin nytta.. Mopedringen har reducerats till en cykelslang, och nu ska den också bort..

Det där sista begrep inte vovvarna, men det syns på matte att det är nåt positivt.. Är  h o n  nöjd så är vi..

Idag ska matte laga  k ö t t f ä r s l i m p a,  och det gör hon på enklast möjliga vis..

Hon rör ihop surgrädde med löksoppepulver.. Ett ägg brukar hon också blanda i.. För  h å l l f a s t h e t e n s  skull, säjer hon.. Sen gäggar hon ihop ingredienserna och formar en limpa, som hon gräddar i lergrytan..

--Lätt som en plätt, myser hon och sänder en tacksamhetens tanke till sin systerdotter, som har lärt henne konsten..

--Blir det  g o t t  också.. Hundarna är alltid lika angelägna om att det matte kokar ihop ska smaka bra..

--Det smakar precis likadant som en vanlig köttfärslimpa.. Vill man har den svagare i smaken tar man mindre löksoppepulver.. Vill man ha den starkare, kryddar man extra..

Nu ska jag berätta varför jag inte använder skiljetecken som annat folk  (och  h u n d a r).. Det beror inte på att jag inte  k a n  utan på att jag inte  v i l l.. Frågetecken och utropsdito ser  g r ö t i g a  ut och därför skippar jag dom..

Punkter och kommatecken använder jag emellertid för dom är  s n y g g a.. Punkterna är tillåmed så snygga så jag dubblerar dom..

--Om  d u  hade skiljetecknat på det sättet när du jobbade på tidning, matte.. Hade du fått sparken då..

--Knappast.. I tidningen är det inte alltid så noga med interpunktion och stavning, men hade jag skrivit så när jag var lärare,  d å  hade jag förmodligen åkt ut..

--Javell, sa matte och spottade i nävarna.. Nu ska här fotas..

Och så försvann hon ut i stormen..

Jo då, visst tog hon foton, men  d o m  blev inget vidare.. Usla var ordet..

Trots det satte hon in en del av dom på facebook, och fick en del respons.. En dam här i Norje tyckte det var bra, att matte vågade  v i s a  sina stapplande steg.. Och  d e t  gladde vår mänska mycket.. Som gammal lärare  v e t  hon att allt lärande är en process, och omedvetet har hon alltså inbjudit sina vänner att ta del i denna hennes process..

Sen hör det till saken, att matte inte har vett att smyga med nåt.. Hennes syster blev ibland förfärad över hennes, som hon sa, "naiva impulsivitet".. Det var av omtänksamhet hon sa så, eftersom hon var rädd att matte inbjöd till tråkigheter för sej..

Nåja, om tråkigheterna har infunnit sej har iallafall inte matte  m ä r k t  det.. Inte vovvarna heller..

Det är måndag.. Underbara måndag.. Hela veckan ligger framför oss.. Dessutom får matte pension på torsdag, vilket behövs, eftersom mycket pengar har gått åt.. Bilskatt och veterinärbesök..  Inköp av hund- och kattmat.. Plus inköp av en onödigt dyr kamera..

--Kattmat, sa en väninna till matte.. D u  har väl ingen katt..

Nä, nån  k a t t  har inte matte tack och lov, men när hennes systerson tog hand om sin mors tre katter, erbjöd sej matte att stå för maten.. Hans syskon lovade betala veterinärkostnader.. Och på den vägen är det..

--Ska vi gå till skogen idag, matte.. Hundarna är ivriga..

--Vi får väl se..

Suck..

--Hur går det med din bildhantering, matte.. Är du fullärd ännu..

Matte ser förvirrad ut: --Fullärd blir  i n g e n,  säjer hon sen.. Men jag har tagit dom första stapplande stegen.. Nu kan jag ta ett kort, lagra det i datorn och skicka det vidare till facebook..

--Hittills har  d e t  räckt för mej.. Inte har jag haft vett att tänka på hur korten  s e r  u t... Eller hur bakgrunden ter sej.. Nu är det dags att snygga till verksamheten lite och  s e n  kommer nästa utmaning: att få in dom i bloggen.. För trots allt är det ju  v o v v a r n a s  krior dom ska pryda..

--Då har du alltså fullt upp, matte..

--Fullt upp för all framtid, vovvarna..

Igår hade vi en vilodag.. Det var faktiskt  b r a  både för hundar och mänska.. Nu börjar vi känna oss sugna på att komma ut igen.. Hoppas matte tar oss till skogen.. Det blåser och är torrt, så nån lerätning kan det inte bli tal om..

Matte var borta flera timmar i går igen.. Hon hade varit på fastekafé i Mjällby och haft förskräckligt trevligt..

Jag vet inte om man kan använda ordet förskräckligt om nåt som är trevligt.. Det blir liksom en  m o t s ä g e l s e,  men matte säjer så ibland.. Det är väl som när man säjer  "helt sjukt" om nåt som är bra..

Hade matte fortfarande jobbat hade hon haft en vecka ledigt nu eftersom det är sportlov..

Ett år åkte hon med till Österrike på skidresa.. Utan att nånsin ha stått i en skidbacke.. Knappt hon klarat av att hasa sej fram på slätmark..

Givetvis blev det inget åka av.. Matte åkte buss och tåg i stället och såg sej omkring i alplandskapet.. Det var trevligt det också, tyckte hon..

--Hade du nån med dej när du for omkring i Österrike.. Hundarna vill gärna tro, att matte inte var helt ensam på sina irrfärder..

--Nä.. Varför skulle jag det.. Jag träffade massor med trevliga österrikiska mänskor.. Hade inget som helst behov av att ha nån med mej..

--När jag nån gång får råd att resa, reser jag helst ensam.. Jag rår mej själv och alltid, alltid träffar jag trevligt folk..

--M-men om du skulle kunna ta  h u n d a r  med dej, skulle du välja bort  o s s  också för du "skulle träffa så många trevliga  u t r i k i s k a  hundar".. Svansarna börjar sloka betänkligt..

--Vovvarna, vovvarna.. D e t  är en helt annan sak.. N i  skulle givetvis få vara med hela tiden.. Oersättliga det är vad ni är..

Go´söndag, hela världen..

--Ska vi titta på melodifestivalen i kväll, matte.. Och äta godis och chips.. Hundarna är inte så intresserade av "mellon", som det tydligtvis kallas numera, som av  p å s a r n a..

-- Nej vovvarna, det ska vi  i n t e.. Varken titta på melodifestivalen eller köpa prasslande påsar..

--J a g  för min del ska titta på gamla deckarrepriser: Morse och Lewis.. Och som vanligt kommer jag inte att kunna hänga med i svängarna.. Inte på de midsomerska morden heller.. Om jag nu skulle få för mej att glo på  d o m..

--Varför  t i t t a r  du då, matte.. Är det nån  m e n i n g  med det.. Hundarna är konfunderande..

Matte smilar upp sej:-- Är det nån mening med  "mellon" då, vovvarna.. Jag kan alldeles säkert inte hänga med i svängarna där heller..

Det är tydligen en hel del, som matte inte hänger med på.. Engelska deckare, som hon ser för andra eller tredje gången, melodifestivalen, och som grädde på moset: fotohanteringen på datorn.. F a s t  det sistnämnda medpå -hängandet börjar hon iallafall få en  l i t e n  hum om..

--Ska vi gå  u t  idag igen, matte..

--Nej mina älsklingar.. Idag ska både hundarna och jag vila oss.. Även  a t l e t e r  behöver pausa nån dag emellanåt..

Mulet, mulet.. Det är flera dar sen vi såg solen.. O s s  små hundar gör det inte så mycket, men matte trivs inget vidare..

--Tänk, sa matte, tänk att det fanns en tid, för inte alls längesen, då ingen visste vad datorer var.. Om det ens fanns nåra så var dom stora som butiksdiskar och förvarades i rum med speciell temperatur..

Nån gång på åttiotalet var matte på Karlshamns AB på en studiedag, och då fick hon sej berättat om  d e r a s  första dator, som var just en sån mastodontpjäs.. I Karlshamns Allehanda beskrevs den som en  e l e k t r i s k  datamaskin..

Det har runnit mycken elektricitet under broarna sen dess.. Nu finns det datorer överallt.. Tillåmed i mattes lilla kamera finns det en.. Vilket gör matte fundersam.. Hon köpte just den kameran för den hade bättre optik än dom andra små kamerorna.. Hur hon ska kunna utnyttja datorn i den blir en senare fråga..

Apropå kameran så håller matte på att lära sej hur man sätter in foton i den och hur man skickar kort på facebook..

Ingen kan påstå att matte är en begåvad elev.. Det går förfärligt trögt för henne.. Men lite i taget..

"Lite i taget" är egentligen inget som matte hyllar.. För henne ska helst allting gå i raketfart..

Annars blir hon nervös, vilket hon är när hon håller på.. Händerna är svetthalkiga och skakiga och hjärtat klappar fortare och fortare.. Vi, små hundar, kan inte begripa att hon utsätter sej för nåt sånt..

--Inte jag heller, säjer hon sammanbitet, men har man satt en viss potentat i båten får man ro honom i land..