Häromdan fick mattes lilla sykomorplanta flytta till egen boende.. Den fick tillåmed en slurk hönsskit med i flytten.. Tror nån att den har börjat växa för det.. Nädå, men  m ö r k a r e  har den blivit..

Genom åren har matte satsat sin enegi på mer eller mindre misslyckade växtprojekt.. Ett tag satte hon citruskärnor.. Hon drev upp både citron, apelsin och clementin.. (Apelsinträd har för övrigt enorma taggar)..

Dom här små träden trivdes utmärkt hos oss.. Det var bara en hake.. Dom drog  s p i n n.. Nåt så förgrymmat..

Till slut (efter flera år) tröttnade matte och slängde hela odlingen på "komposten"..

Till skillnad från citrusarna kommer sykomoren att stå ute hela året..

--Hoppas vi lever så länge att vi får se den växa upp.. Åtminstone en bit, säjer matte och räknar på fingrarna..

I går inföll sommaren med sol och värme.. Idag är det som vanligt igen.. Märkligt nog såg vi inga sniglar under morronrundan.. Solen chockade dom förmodligen till döds.. Ingen sorg efter  d o m,  dock..

Matte går omkring och  m y s e r.. Hon har gått i ett par röda byxor, som legat på vänt ett par år eftersom mattes midjemått inte överensstämt med byxornas.. Om man säjer så..

Vad beträffar midjemått är vi hundar lyckligt lottade.. Våra pälsar växer nämligen i samma takt som magarna..

Att magarna  ä r  en aning trinda märks bättre nu när vi är trimmade.. V i  bryr oss inte ett vitten om hur runda magar vi har.. Vi har för länge sen insett, att  v å r  uppgift här i livet är att ha det bra.. Utseende spelar därvid lag ingen som helst roll..

Sykomor på bebisstadiet.. Nu har den iallafall fått eget boende..

Mattes fotograferande upphör inte att förvåna hundarna.. Lite av "ars gratia artis" verkar det vara..

Så fick då lilla Hallon med ett romarcitat.. Äntligen..

--Jag kan ett jag med, fnissar matte.. "Nemo saltat sobrius".. Men var  d e t  betyder talar jag inte om för vovvarna..