Djävulens spatserkäpp..

Så kallas den där jätteväxten matte visade för ett par dar sen..

Vovvarna tycker det låter som nåt ytterligt farligt och skrämmande..

--Vad är en spatserkäpp, frågar vi.. Och vem är djävulen..

--En spatserkäpp var nåt herrar hade och svängde med när som var ute och promenerade förr i tiden.. Ungefär som mänskor idag har  s t a v a r.. Men ändå inte riktigt likadant.. En spatserkäpp stilade man med.. Stavar motionerar man med.. Ibland stödde sej man på spatserkäppen.. Ungefär som man gör med landstingets kryckor i dag..

--Djävulen är lite värre att förklara.. Man kan väl säja att han är en personifikation av det onda och hemska i tillvaron.. Han avbildas med bockfot, och är man utrustad på det viset, kan man behöva en käpp att stödja sej på..

--Det skulle betyda, att din växt hjälper det onda i tillvaron, matte.. Hundarna ryser och vill att matte genast ser till att få bort växten..

--Inte alls, vovvarna.. En växt är bara en växt.. Varken ond eller god.. Och att den har fått ett så otäckt namn beror bara på att den är så taggig och stickig..

--En fin växt, tycker jag.. Matte ser nöjd ut och förklarar för två små skrämda hundar, att vår planta inte är det minsta ondskefull.. Bara man inte tar i den.. Eller sätter  n o s e n  på den..

Lilla mor kom hem igår.. Precis som vi väntat.. Hon hade varit så trevlig hos Agneta.. Trygg och säker och känt sej helt hemma..

--Jag undrar om  d u,  lilla korv, skulle klara att vara borta lika bra som lilla mor.. Matte ser fundrsam ut..

--Äsch,  j a g  har  p e n s i o n a t a t  massor med gånger.. En gång, när båda vovvarna pensionatade, skällde lilla mor hela tiden så hon var alldeles  h e s  när hon kom hem till Britta..

--Detta hände  i n n a n  hon blev vår hund..

Idag är det  m u l e t.. Matte hoppas att molnen ska ge lite regn också.. D e t  kan behövas.. Våra gräsmattor är alldeles förbrända.. Inta bara  v å r a..  A l l a  gräsmattor är förbrända..