Vovvarna och matte är oense.. Inte jättemycket, men iallafall..

Det handlar om gårdagen och vilket som var den viktigaste händelsen då..

Vovvarna menar, att det var över en timmes springande på Sternö, lösa och lediga i solskenet..

--Jodå, säjer matte.. Att det var alldeles underbart på Sternö i går kan jag hålla med vovvarna om, men för mej var det viktigaste att jag fick hjälp med att få igång gräsklipparen..

Så olika kan man tycka..

--Ska vi gå i skogen idag också.. Hundarna är ivriga..

--Det är så tänkt, vovvarna.. Och det blir tidigt på förmiddagen.. I eftermiddag ska jag följa med E. till torsdagsträffen i Mjällby..

--Torsdagsträffen.. Vad är  d e t.. Nåt sånt har vi aldrig hört talas om, och varför skulle inte  v i  kunna följa med dit..

--Nja, det är lite olika program.. Idag är det en dam, som ska berätta och sjunga skånska visor..

--Blir det  m a t  där också.. Svansarna går i topp och saliven rinner till..

--Det  v e t  jag inte, men det kan jag inte tro.. Möjligen kan det bli lite eftermiddagskaffe..

Äsch..

Det var länge sen vi visade nån bild på stegen och kaprifolen.. Nu är lianen faktiskt ända uppe så långt det går..

Frågan är om den vänder och klättrar  n e r  igen eller om matte måste  t v i n g a  den.. Det bir dock en fråga som löser sej till våren.. I höst lär den inte växa så värst mycket mera..