--Plantan blir ju mindre och mindre, matte.. Den kanske kryper ner i jorden igen.. Det är ungefär vad vovvarna  hoppas..

Vi kan inte begripa varför matte envisas med att ha en totalt obekant växt på köksbänken.. Misstanken om att den är nån slags köttätare kan vi inte släppa..

Matte kliar sej i permanentlockarna och ser förbryllad ut.. Även  k r u k a n  verkar bli mindre..

En fasans tanke slår vovvarna:

--Tänk om  v i  också börjar krympa.. Vilket lätt byte vi skulle bli för diverse katter och kråkor.. Vovvarna ryser och kryper tätt tillsammans..

--Och förresten,  d u,  matte,  h a r  redan krympt åtskilliga centimeter.. Numer räcker du inte upp till översta hyllan i köksskåpet.. Du måste stå på en  s t o l  för att nå upp..

Vovvarna darrar.. Världen, som nyss var så varm och vänlig, verkar ha krympt den också-..Och blivit liten, kall och fientlig..

Matte ser ett ögonblick rädd ut hon också, men så slår hon bort hundarnas skräckfantasier med en grimas..

--Äsch, säjer hon.. Att bilderna ser mindre ut beror på  p e r s p e k t i v e t,  som jag lärde vovvarna om för nåra veckor sen, och att  j a g  blivit lite kortare i rocken beror på att diskerna i ryggen inte är lika spänstiga längre..

--Det har med stigande  å l d e r  att göra, säjer hon bestämt..

Vovvarna tackar för lektionen och snor in i vardagsrummet  där  s o f f a n  finns.. Den där möbeln vi  i n t e  får ligga i.. Tja..

Det blåser idag.. Det blåser utav bara den.. Närapå  s t o r m  är det.. Inte kommer vi till skogen i den här blåsten.. Matte är rädd att nåt träd ska ramla ner på oss..

--Den tiden är förbi när jag drog till skogs även i den värsta blåst, säjer hon.. Jag har blivit förståndigare med tiden, säjer hon..

--Ja, liksom lite kortare, tillägger vovvarna, och snor ihop sej till en liten förmiddagslur.. I dom tillåtna stolarna..

--Ser ni nån skillnad, vovvarna.. Matte fotar stolt sin anonyma odling på diskbänken..

--Tja, mja.. V i  ser ingen större skillnad, medan  m a t t e  tycker att växten blivit både större och kraftigare..

--Ska du fortsätta att fota den ända to the bitter end, matte.. Tänk om det  ä r  en köttätare ändå..

Usch, vovvarna är inte  h e l t  införstådda med att matte odlar anonymiteter på köksbänken..

--Är den köttätande kommer jag att  m ä r k a  det när den börjar nafsa mej i fingrarna.. D å  åker den i soporna.. Eller bättre, då  e l d a r  jag upp den.. Klippt i småbitar och indränkt med bensin.. Ni behöver inte vara rädda att bli växtmat, små möss..

Till nåt  b e t y d l i g t  trevligare:

Igår blev det en timslång vandring på Sternö igen.. Vi var lösa hela tiden.. Nästan iallafall.. J a g  kopplades när vi gick igenom nåra lerpölar.. Matte tillåter inte att jag äter lera.. Och inte heller tillåter hon lilla mor att äta koskit.. 

Matte och hennes barndomskamrat U. byter lunch med varandra ett par dar när U. är i sommarstugan i Boket..

Idag är det mattes tur.. Hon lagade till en äppelknäckkaka i söndags och la det mesta av den i frysen.. Den får bli efterrätt.. Matte har aldrig efterätt för egen del, men U. bjuder alltid på sådan när matte äter hos henne..

--Goda exempel smittar av ej, menar matte och känner hur snålvattnet rinner tll när hon tänker på vad hon har i frysen..

För övrigt blir det nåt geggigt soppaktigt, som matte har köpt på extrapris.. Och så kommer hon att lägga i bitar av kycklingkött.. Starkt och gott blir det serverat med rysk yoghurt och strimlad purjo.. Rostad hönökaka med parmesan som tilltugg..

Som om det inte räcker med att bjuda på god mat så tänker matte dra över huset med dammsugaren..

--Sånt beteende kallas skenhelighet, menar vovvarna och tycker att matte borde hålla sej för god för sånt..

Matte hänger med huvet och ser skamsen ut, men plockar iallafall fram dammsugaren.. Men sen ångrar hon sej och sätter tillbaka den..

--Jag  s o p a r  i stället, säjer hon och skiner upp.. Det är mycket enklare och så bullrar det inte..

Av ovanstående kan den intelligente läsaren ränka ut, att  s t ä d n i n g  inte tillhör mattes favoritsysselsättningar..

--Minsann, sa matte och såg glad ut.. Minsann, det kom  u p p  nåt..

--Vad är det som kommit upp och  v a r  har det kommit upp.. Hundarna sätter nyfikna små nosar i vädret och sniffar och sniffar.. Men nån slags doft når oss inte..

Saken är den, att det stått en liten kruka med blomjord på vasken en längre tid.. Meningen var väl från början att matte skulle tömma ur den och sen ställa den i röran i krukskåpet..

Hur som helst blev det inte av med nån tömning.. Krukan har stått där den stått, och har nånting stått tillräckligt  l ä n g e  på en plats, ser inte matte detta nånting längre..

Under resans gång har matte då och lagt märke till krukan och stoppat i en och annan kärna, eller möjligen frö, och slagit på en skvätt vatten..

Lite mögel har synts vid ett par tillfällen, men inte nåt annat liv..

Men så  p l ö t s l i g t  smög det upp en liten planta, så nu får matte sätta igång med vårdande arbete..

--Vad  ä r  det för planta.. Vovvarna i som vanligt ivriga och nyfikna..

--Det  v e t  jag inte, men det ska bli spännande att se.. Matte ser märkta belåten ut.. Att se växter komma ur jorden är för henne nåt stort och spännande.. Särskilt om hon inte  v e t  vad det är för växt som tittar fram..

--Det är väl ingen  k ö t t ä t a n d e  växt.. Hundarna har sett "little Shop of Horror" på TV och ryser inför tanken på en köttätare..

Lite mögel och ett fröskal ser man också i krukan.. Tänk om det blir ett äppelträd av den lilla plantan..

--D e t  vore väl inte så dumt, matte.. Nåt  ä p p e l t r ä d  har vi ju inte..

Matte börjar räkna på fingrarna..

--Det hoppas jag inte.. Varken vovvarna eller jag kan räkna med att få uppleva att det blir  ä p p l e n  på trädet.. Det tar för många år, och många år har varken ni eller jag..

Det där sista lät tämligen pessimistiskt så vovvvarna ber matte sätt in en bild på nåt vi  v e t  vad är..

"Rosen aus dem Süden" som sagt.. Flammentantz i oktober.. (Detta är en autentisk bild.. Till skillnas från den fusk bild vovvarna publicerade i går)..

Jaha, så var då  o p e r a s ä s o n g e n  från Metropolitan igång.. Matte var i Mörrum i går kväll och såg och lyssnade på "Trubaduren" med idel storstjärnor i rollerna..

Matte var nöjd och glad när hon kom hem.. Musik och sång hade varit hänförande, sa hon.. Men sen kunde hon, sin vana trogen, inte låta bli att säja nåt dumt (eller klokt, välj själv)..

--Hade detta varit på riktigt, sa hon, hade halva ensemblen hamnat på dårhus, sa hon.. Andra halvan hade burats in i fängelse, sa hon, och såg mäkta belåten ut..

Hundarna tittar på varandra, smått chockade av mattes uttalande.. Visar man pjäser om skönsjungande  d å r a r  och   m a s t e r  c r i m i n a l s  på världens operascener..

--Det är precis vad man gör.. Ofta iallafall.. Matte nickar förnumstigt.. Opera är stor dramatik.. Ibland gränsande till det löjliga.. Men  r o l i g t  är det att lyssna på.. Spännande också med en sjuhelsickes action.. Och oftast  v a c k e r t.. Och en och annan gång tillåmed  t r o v ä r d i g t..

--Så du  g i l l a r  att gå på operaföreställningar, då, matte.. Hundarna känner sej förbluffade.. Hur kan nåt vara vackert och löjligt  s a m t i d i g t.. Men så är det väl i mänskovärlden..

--Inte alltid, men oftast.. Mozart älskar jag.. Han blir aldrig rolig baklänges så att säja.. Är hans figurer löjliga är det meningen att dom  s k a  vara det..

Mera musik.. Matte har en CD med Straussvalser i bilen, och när det är någorlunda  l u g n t   på vägen spelar hon skivan på full blåst..

Särskilt tycker hon om promenaden i början på Kejsarvalsen och Wienerblot..

Inom parentes är hundarna lite  t r ö t t a  på wienervalser vid det här laget.. V i  skulle bättre uppskatta  w i e n e r b r ö d.. Frasiga med "mormors hosta" och sylt på..

En av dom här valserna handlar om rosor i södern.. V i  bor i södern och rosorna blommar fortfarande hos oss..

Här var det meningen att sätta in en bild på våra rosor, men av nån anledning finns den inte i "biblioteket".. Matte har väl glömt att sätta in den.. Vi får ta den i morron i stället..

--Du kan väl ta en  g a m m a l  bild på våra rosor.. Ingen kommer att se nån skillnad.. Hundarna har lösning på allt..

--Vovvarna, vovvarna.. Ni är geniala..

"Rosen aus dem Süden", således.. F u l l t  så blommande  är dom inte i dag den 4:e oktober..

Två dagar i sträck har vi fått springa lösa i skogen.. Igår var vi på Sternö.. Visserligen träffade vi ett par andra hundekipage, men för övrigt var vi ensamma i den mäktiga bokskogen..

Längs stenbrottet gick vår färd.. Man har börjat sätta upp ett stängsel längs kanten på det.. Det behövs eftersom hålan är  v ä l d i g t  djup.. Omfångsrik också..

Det är nåt konstigt med vår mänska.. Vanligtvis är hon lite hialös och stirrig, men när vi är i skogen och vovvarna är lösa och vi möter andra hundar, blir hon världens lugnaste.. Tydligen hyser hon obegränsat förtroende för att vi ska uppföra oss..

Igår mötte vi en man med sin hund.. V i  var lösa som vanligt.. Agneta högg tag i  m e j  medan lilla  m o r  sprang den andra hunden tillmötes.. Matte, som var lite efter, fick för sej att det var lilla mor, som Agneta tagit fatt..

M e j  finns det ingen anledning att koppla eftersom jag är  b e s k e d l i g..

--Nu tar fan bofinken, darrade  en hypernervös Agneta fram, men ingenting hände.. Iallafall inte till att börja med..

L i t e  morr blev det väl både från lilla mors och den andra hundens sida.. Mannen, som hade den andra hunden, var lika lugn som matte, som så småningom hann fram och kopplade lilla morsan..

Ett par andra ekipage mötte vi också och det blev pip och skrik från  d e r a s  mänskor och koppling av alla hundarna.. Mej också.. Fnys..

Nåja  l i t e  action skadar inte, och repekterar bara andra hundar, att lilla mor  ä g e r  skogen,  a l l a  skogar förresten, är allt lugnt.. Nästan iallafall.. Det lärde vi oss i går..

Idag är det mycket på gång: Höstmarknad i Sölvesborg, Kulturnatten i Karlshamn och, sist men inte minst, start på operasäsongen..

Matte ska gå på marknaden.. Bajspåsar behöver köpas.. Något lite godis också, kanske..

Och så ska hon gå på föreställningen av "Trubaduren".. I direktutsändning från New York..

Kulturnatten får klara sej utan henne den här gången..

S m å  är dom,  f å  också,  och  s u r a.. Det handlar om mattes vindruvor.. Troligen hinner dom inte mogna i år.. Men nu har iallafall matte lärt hur hon ska beskära plantan.. Så  n ä s t a  år, min lilla vän..

Faktum är att det blåser.. Faktum nummer två är, att det har börjat falla ner löv.. Faktum nummer tre är, att löven virvlar i blåsten och faktum nummer fyra är, att det kommer att trilla ner oändliga mängder löv om nåra veckor..

--Då får du köra gräsklippare dan igenom, matte.. Hundarna bekymrar sej redan för det oväsen matte kommer att föra med sin gamla maskin..

Det är bara körsbären som fäller löven..  Ännu så länge..

 Nedtill till höger på bilden kan man se avvattningsrännan matte grävde för ett år sen.. Häromdan rensade hon upp den eftersom det börjat växa gräs och annat grönt i den..

Apropå  g r ä s..  Matte var som bekant  v ä l d i g t  olycklig för nåra dar sen, när hon upptäckte att det växte gräs i hängrännan..

Igår fick hon rännan rensad.. När vi kom tillbaka från skogen hade Lilianes trädgårdsservice varit här och tagit bort växtligheten.. Stor lättnad..

--Du matte, var det förresten inte en drottning nånstans i forntiden som anla hängande trädgårdar i sitt palats.. Om  d u  låtit bli att ta bort gräset hade kanske du också fått en hängande trädgård.. Hundarna bubblar över av entusiasm.. Matte, däremot, blänger..

Jo, inte skogen men väl koängar var vi och sprang på i går.. Matte och Agneta hade tänkt sej att plocka svamp... Främst stolt fjällskivling.. En stor och bamsig svamp, som är lätt att upptäcka..

Dom hittade 40..

Hundarna var lösa hela tiden och sysslade med sitt.. Nosade, kissade och åt lite löv.. Lilla mor började äta det damerna rensade bort från svampen, men  d e t  beteendet satte matte stopp för..

Lilla mor har börjat  h ö r a  lite sämre.. Det är inte alltid hon kan lokalisera varifrån mattes inkallningsrop kommer..  Därför är det väldigt viktigt, att vi, som har god hörsel, håller ett öga på henne så hon inte villar bort sej.. 

Solen skiner i dag också och det är ganska varmt.. Men  b l å s e r  gör det som sagt.. Vilket inte är särskilt ovanligt här vid Hanöbuktens strand..

--Visa  ä l g e n,  matte.. G ö r  det.. Vovvarna vet inte till sej av iver..

Matte har nämligen tagit ett kort av en  s t i l i g  älg, som ligger och vilar sej i skogen..

Eftersom vårt minne är kort, har vi glömt hur vi spårade upp och tröttade ut älgen så han till sist bara lade sej ner..

--Och då kom  d u  med kameran, matte..

--Vovvarna, vovvarna.. Ni  t r o r  verkligen på det här..

--Javisst.. Visserligen minns vi inte händelsen, men  b i l d e n  finns ju.. Och bilder kan inte ljuga, eller hur..

                                                  
                   x

En ny månad har precis börjat.. Oktober.. Caesars åttonde.. Vår tionde..

--Vem har egentligen  r ä t t.. Lilla Hallon vill förstås väldigt gärna att det ska vara Caesar..

--Båda har rätt.. Romarna började nyåret i mars och vi i januari.. Deras åttonde.. Vår tionde.. Lätt som en plätt..

--Kommer vi till  s k o g e n  idag, matte.. Svansarna i topp.. Lilla mors viftar dessutom frenetiskt.. J a g,  för min del är mer  å t e r h å l l s a m  med mina känsloyttringar..

--Ja, vovvarna, idag kommer ni till skogen.. Men inte med  e n  gång..

Nu börjar även  m i n  svans vifta frenetiskt..