Igår ringde matte joursyster och fick lite goda råd om sin skadade ankel.. Hon tror  f o r t f a r n d e  inte att nåt är bräckt, men svullet och ömt är det.. Och så har hon svårt för att gå..

D e t  har hon i och för sej haft i tre år nu, men nu har hon skadat  a n d r a  foten också..

--För symmetrins skull, säjer hon och försöker vara kaxig.. I själva verket åter hon mera  y n k l i g  än kaxig..

--Vinter, kallt, ödsligt och  b å d a  fötterna skadade.. Matte är inte på sitt soligaste humör.. Den här bilden ser precis så tröstlös ut, som vår mänska känner sej.. Gatan utanför vårt hus..

--Till yttermeravisso är det  s ö n d a g.. S o l e n s  vackra och älskvärda dag.. När hundar och mänskor tänker goda tankar, kanske går i kyrkan, lagar en god lunch och tar en söndagspromenad i solskenet..

--Varför säjer du  s å,  matte.. Hundarna vet mycket väl vad matte tycker om söndagar.. Just nu är hon  ä n n u  grinigare än vanligt eftersom hon har duktigt ont i  b å d a  fötterna..

--Det är  i r o n i s k t  menat, vovvarna.. Ibland säjer mänskor precis tvärtemot vad vi egentligen tycker..

Nåväl, alla behöver gnälla lite emellanåt.. Vår mänska är inte gnällbenägen i vanliga fall, men just nu  t y c k e r  hon faktiskt lite synd om sej..

Med all rätt..