För ett par (möjligen tre, tiden går fort) skalade matte av vår benjaminfikus.. Så här såg den ut:

Nu har det börjat växa pyttesmå skott på stammen.. Så här ser dom ut..

--Det  h ä r  ska bli spännande.. Matte trallar och sjunger och är "glittrande"  glad.. Man behöver inte resa ut i världen och riskera liv och lem (iallafall plånboken) för att fuppleva spänning..

I morse var det  i s  på gatan, men matte hade satt på sej  broddarna och stegade elegant på ..

--En sån tur att jag inte slängde mina gamla uttjänta kängor, säjer matte och skiner.. Nu får dom fungera som iskängor..

Det var länge sen vi var i skogen..

--Om bara lilla Hallon slutar äta jord och lera och lilla Nelly slutar äta skit skulle vi kunna åka till skogen precis med det samma.. Matte blänger..

--Jag skulle tillåmed bjuda Agneta att följa med.. Och jag skulle tillåmed brygga en kanna kaffe och köpa nåra korvar och ta med.. Men så länge det är blött och hundarna envisas med sina snuskiga matvanor kommer vi inte till nån skog överhuvudtaget..

Nänä.. Det var ju det vi misstänkte..