I vår trädgård finns det ett "glömt hörn", där matte lägger ett och annat som är tänkt att återgå till naturen.. Vid det glömda hörnet växer hassel och vildkörsbär och ingen lägger egentligen märke till det..

Men så har vi numera också ett skräphörn, och  d e t  faller i ögonen minsann..

Egentligen är det en jordhög, som på nåt sätt blev över.. Mest beroende på att matte blev trött på att dra omkring jord och flytta den från ett ställe till ett annat..

--Jag gör en  r a b a t t,  tänkte vår geni till matte, och började trycka ner ett och annat hon inte riktigt visste var hon skulle plantera.. Och så var hon ute på Vesan och hämtade hem stenar att kanta härligheten med..

Till en början lyckades hon riktigt bra..

Hon lukade och vattnade och växterna tackade med att växa och växa och växa..,

Idag gör hon allt hon kan för att bli av med skräphörnet.. Växter, som inte kvävts av ogräs, flyttar hon till vettigare platser, och det som sen blir över ska till tippen.. Och sen är matte tillbaka på ruta ett.. Med jordhög och skottkärra..

Det ser ut som om tvättparaplyet står mitt i växtligheten.. Den står  b a k o m..

Hundarna är ovanligt passiva dena heta sommar..

Åtminstone lilla Hallon.. Hans lilla morsa är  l i t e  mer alert.. Så pass alert så hon tog sej upp på matbordet häromdan.. När matte ertappade henne vägrade hon skämmas..

--L ä m n a r  man fältet fritt med utdragna stolar får man skylla sej själv, sa h och satte sin lilla nos i vädret..