För precis tio år sen i dag hade jag levat  e n  dag på jorden.. Jag kunde inte  s e  och jag kunde inte  g å.. Det enda jag egentligen kunde var att äta, sova och kissa.. Och jag var fortfarande inte större än en prinskorv..

Lilla mor skötte om mej och mina syskon på allra bästa sätt.. Bodde gjorde vi i Mörrum hos Britta.. Jag fick inte komma till matte förrän efter åtta veckor..

Under dom här första dagarna var matte inte ens hemma.. Hon var med ett par väninnor i Skottland..

I en bokhandel i Glasgow hittade hon en bok som handlade om borders, och den har hon haft en hel del glädje av..

A l l t  stämmer emellertid inte..

Det mesta i den passar rätt så bra in på lilla  m o r..  H o n  är precis så på bettet som boken säjer..

J a g,  för min del, är inte alls så "pricky" som boken påstår att jag  s k a  vara.. Tillexempel  m o r r a r  jag när jag har roligt.. Vilket får eventuella gäster i vårt lilla hus att bli smått förfärade.. Glädjemorr, kallas det..

Att man ska morra när man är  h o t f u l l  förstår jag inte.. Givetvis eftersom jag inte förstår att vara hotfull heller..

Att vi skulle vara  r y m n i n g s b e n ä g n a  stämmer inte alls.. Ingen av oss har nånsin försökt rymma..

Matte tog en bild på borderboken, men den hamnade på liggande.. Hur det gått till begriper varken matte eller hundarna..

Man kan dock se hur en border springer i full fart på en av dom små bilderna.. Precis så ser det ut när lilla Hallon sätter fart.. "Precis som ett  r å d j u r",  säjer matte..

--Jag säjer,  säjer matte, som Karl XII sa när har spillde ut en flaska bläck över ett brev han med stor möda präntat ihop: "I lär väl kunna läsa´t ändå"..