Lördag igen och veckan håller på att ta slut.. Slutdagen är i morron.. Söndag.. Mattes ångestdag..

När matte var liten, och  d e t  är längesen, o mitt hjärtebarn,  b ö r j a d e  veckan på söndagen, och det dröjde länge, länge innan hon fattade att begynnelsen var flyttad till måndan..

Inte förrän föräldrar i hennes klass reagerade mot hennes sätt att veckoskriva, insåg hon, att ordningen var flyttad.. Då hade det säkert gått flera  å r..

--Betyder det, att du är  t r ö g,  matte.. Hundarna slokar svans.. Inte vill vi att vår mänska ska vara trög..

--Ibland kan jag vara det, vovvarna.. Men jag tar igen det på annat.. Då är jag raketsnabb..

--Nämn nåt, matte.. Svansarna börjar sakta resa sej..

--Äh...

Det börjar  h ä n d a  saker i loppisgrytan.. Begonian börjar så sakta resa sej och få nya blommor.. Dessutom håller det på att växa upp små, små ogräsplantor där..

--Då får du  p å t a  i grytan också, matte.. Hundarna har svårt att hålla sej för skratt.. Tassarna åker upp mot nosarna..

--Äh..

Före och efter och efter igen..

Matte ( o c h  hundarna)  hoppas att begonian ska krya på sej och bli lika fin som förr..

Matte var borta igår eftermiddag.. Inte så länge dock.. Ett par timmar bara.. Hon hade haft väldigt trevligt, sa hon.. Idag ska hon väl förhoppningsvis vara hemma hela dan..

Att vi ska komma till skogen tror vi inte på.. Det har vi tillåmed slutat  h o p p a s.. Matte är alldeles för rädd för att vi ska bli  o r m b i t n a..

Fnys..