Igår hände det som appseluut inte får hända..

Vi var ute på vår eftermiddagsrunda och matte höll som vanligt utkik efter  s n i g l a r  att dräpa.. (Oss emellan har detta med att trampa ihjäl dom stackars slempåsarna blivit nåt av en  m a n i  hos henne)..

Hon hade väl fått död på nåra stycken när hon upptäckte en fet och stor, som låg och tryckte i gräset på dikeskanten..

Matte lyfte foten, måttade noga och klämde till..

Det var  a n d r a  gången i hennes snigeldödarkarriär hon tagit miste och dräpt en  h u n d s k i t..

Lilla mor var sjuk i förgår kväll..

Hon kräktes och såg eländig ut..

Matte och jag blev kalla av förfäran.. Vi mindes mycket väl hur sjuk hon var i julas när hon fick ligga på sjukhus i tre dar..

Nåväl, illamåendet gick snart över, och nu är lilla morsan spic´n span igen.. Hon  s p r i n g e r  visserligen inte så fort längre, men det kan man inte räkna med heller.. Hon är dock tretton och ett halvt..

Humöret är det inte fel på.. Lika alert och självmedveten som alltid och lika benägen till action..Trots hög ålder, dålig hörsel och förlorade tänder..

Vi  b e u n d r a r  henne i högsta grad matte och jag..

Här sitter lilla mor på sin rätta plats  ÖVERST PÅ TRAPPAN..