För duktigt länge sen fick jag en leksak, som liknade en bitring (en sån som bäbisar bruka gnaga på).. Fast min var fullproppad med taggar..

Jag älskade min leksak, men matte slarvade bort den..

Alltså fick hon köpa en  n y.. Nummer två hade jag i fem år.. Bet och slet i den och utmanade matte på dragkamp..

För nåra dar sen hamnade den i soporna.. Den var för äcklig numera, tyckte matte.. Rätt så sönderbiten var den också..

Och så köpte hon ytterligare en bitring, men den här är  v i d a r e  och inte alls så hård..

Matte placerade den, för fotandets skull, i fikusen, som för övrigt har växt till sej duktigt.. Hon tyckte nog att färgerna stämde bra med varandra..

Nu leker jag med den nya ringen, biter och sliter och vrålar ut mina lekljud..

Tack vare mina lekringar har jag ingen tandsten.. Dom har fungerat som ypperliga  t a n d b o r s t a r  under alla år..

--Tänk om Nellie hade lekt lite med ringen också, suckar matte.. Då hade hon kanske inte behövt dra ut nåra tänder, säjer hon..

Idag blåser det ordentligt.. Ingen  s t o r m,  men rätt så bra fräs på luften ändå..

Matte går och tittar på våra träd.. Och våra  l ö v..

En rejäl dusk körde hon ihjäl med gräsklipparen härom dan.. Men det kommer mera.. Mycket mera..

--Om 15 dar har alla löven blåst ner, säjer hon..

--Hur kan du veta  d e t,  matte.. Hundarna tittar storögt på sin mänska.. Är hon  s y n s k  eller nåt..

--Om 15 dar är det min  f ö d e l s e d a g,  och jag har aldrig varit med om att löven har hängt kvar då, säjer matte..

--Tja, ett och annat.. Kanske.. Tillägger hon eftertänksamt..

--Men den  s t o r a  lövmängden har trillat ner i slutet av oktober..

--Puh, flämtade matte.. Äntligen, sa hon..

Vad som hänt var, att hon, efter många, många dar, för att inte säja  v e c k o r,  kommit sej för med att klippa gräset..

Vår gräsklippare är gammal och svårstartad.. Ibland hoppar dessutom självgåendefunktionen av så den blir extremt tung att skjuta.. Sammantaget gör detta, att matte inte gärna tar itu med gräset.. Vilket givetvis är korkat.. Det blir inte lättare ju längre tiden går..

Igår spottade hon upp sej och satte igång.. En timme med ordentligt slit tog det, men sen kände hon sej väldigt nöjd..

En stor mängd nedtrillade löv klipptes också i småbitar.. M e n  det hänger hektolitervis kvar på träden.. Det  b l i r  att sopa.. Sanna vovvarnas ord..

I morse skjutsade matte en kamrat till bussen.. Klockan  f e m  gick hon upp för att hinna.. V i  sov vidare.. Matte hann hem innan vi vaknade..

--Jag tror, sa matte precis, jag tror, att jag ska sätta mej i stolen och sova en stund.. Det känns precis som om jag skulle behöva det..

--Innan du gör det kan du väl plocka fram en fin  h ö s t b i l d.. Vovvarna vill gärna att deras blogg ska vara illustrerad..

Vår, sommar eller höst.. Bokskogen är lika vacker..

--Är den inte vacker på  v i n t e r n.. Hundarna undrar varför matte utelämnade  d e n  årstiden..

--På vintern är  i n g e n t i n g  vackert, vovvarna.. Ingenting.. Åtminstone inte nere i  v å r  sydliga landsända..

--Ett litet praktexemplar för sin ålder.. Det betyget fick lilla mor hos veterinär Andrea i går..

Det var så här:

För nåra dar sen märkte matte, att lilla mor fått en vårta i pannan..

Nu är det så här, att om matte  s j ä l v  fått en vårta i  s i n  panna, hade hon alldeles säkert struntat i den.. (Om den inte varit stor och  v a n p r y d a n d e  förstås).. Men när lilla  m o r  fick en vårta störtade hon iväg till veterinären..Det  k u n d e  ju vara nåt farligt..

Det visade sej att vårtan bara  v a r  just det:  en   v å r t a,  helt ofarlig..

Veterinären passade på att kolla lilla mor.. När hon ändå var där..

Det var då min lilla morsa fick betyget: Praktexemplar..

--De´du Nelliegumman.. Matte är omåttligt glad..

Visserligen  h ö r  och  s e r  praktexemplaret inte så bra längre.. Och åtskilliga  t ä n d e r  har hon fått dra ut, men ändå.. Hon är dock tretton och ett halvt.. Ungefär 95 i mänskoår räknat..

Konditionen är det inga fel på.. Hon travar gladeligen en timme i skogen..

Lika pigg på action är hon också.. Lilla Hallon beundrar hennes fighting spirit.. Och det gör matte också..

Här ligger lilla praktexemplaret och tar igen sej.. Precis där båda hundarna trivs allra bäst: På mattes huvudkudde..

Hiskligt mörka är morgnarna numera.. Kvällarna också..

--Det blir värre, vovvarna..  M y c k e t  värre..

En hel timme och lösa nästan hela tiden..

Vi var på Sternö och vandrade den nästan klara leden runt Stolta slätt..

Stolta slätt är egentligen ett gigantiskt stenbrott, som kommunen har hägnat in och anlagt en led runt..

Givetvs var där en enorm flathall, som bredde ut sej på halvöns högsta punkt en gång i tiden.. Kanske tillåmed med jord och växtlighet..

Matte gillar namnet "Stolta slätt".. Byter man sen ut "slätt" mot "hål" blir det dessutom helt rätt..

Hösten knallar på.. Det är ofattbart, att det bara är 14 dar sen folk gick i kortbyxor och skjortärmar på marknaden i Sölvesborg..

Idag var det riktigt kallt.. Det kände vi när vi kissvandrade.. Nån  f r o s t  har det det tack och lov inte varit än..

Fortfarande blommar det i trädgården.. Särskilt fina är summerwind-rosorna och en del dahlior..

Parkaralian har tappat nästan alla blad.. Alla andra träd och buskar har sina löv kvar, och det är nåt som bekymrar vår mänska en aning.. Inte att dom sitter kvar.. Tvärtom.. Det är hur det ska bli när dom   t r i l l a r   n e r  som det blir bekymmersamt..

Bekymmersamt, ja.. Inte för matte och hundarna, men för  g r a n n a r n a.. Som är väldigt noga med att sopa upp vartendaste litet löv.. Nåt som matte aldrig brytt sej om.. Nu måste hon nog börja göra det eftersom det kommer att bli såna mängder.. Således bekymmersamt..

Blir det sen en storm, vilket det garanterat blir, kommer hela härligheten att blåsa in till grannarna..

Brr.. Mörkt och kallt och höst och elände.. Brr..

Ibland är vår mänska ovanligt sur och ogin..

Ta det här med halloween, tillexempel..

I brevlådan låg ett annonsblad med bland annat halloweensaker.. Dödskallemasker, spindeltröjor och annat som är ägnat att låtsasskrämma folk..

Och matte gick i taket:

--Har vi inte nog med påskkärringar och jultomtar, fnös hon.. För att inte tala om majsjungare, som inte kommer ihåg majvisan..Vi  b e h ö v e r  inte importera amerikanska räligheter också.. Fnös hon och blängde.. Surt och ogint.. Som sagt..

Till saken hör, att matte gjorde bort sej ganska totalt en gång för många år sen.. Detta hände i halloweenfirandets absoluta barndom, och hon hade inte riktigt fattat vad det hela gick ut på.. Eller snarare: Hon hade högaktningsfullt struntat i det..

Utanför stod en liten svartklädd unge, som knappt syntes och som mumlade nåt, som matte uppfattade som att han ville sälja  g o d i s..

--Nej tack, sa hon artigt, och stängde dörren.. Och där stod den stackars ungen och fattade förmodligen lika lite som matte..

Förra året var det värre.. När matte öppnade dörren var det en knatte som satte ett rött, fruktansvärt starkt sken i ögonen på henne..

Hade inte vår mänska varit bländad hade någon åkt på smörj.. Den saken är säker..

Matte var ortentligt skärrad efter den betan..

--Att få vara ifred i sitt eget hem är väl det minsta man kan begära.. Matte bistrar till sej mer och mer..

Och så tittar hon begrundande på  o s s..

--Ibland önskar jag ni hade varit stora som r å t t v a j l e r s,  (vilket hon inte kan  s t a v a  till)  suckar hon..

--Ta inte ut ilskan i förskott, matte.. Hundarna försöker muntra upp sin mänska så gott vi förstår..

--Det är inte  s ä k e r t  att nån kommer och vill busa.. Vi kanske  f å r  vara ifred..

--Gud give..

Inga råttvajlers precis.. I bakgrunden ser man förresten  s o f f a n,  som vovvarna sover i när deras mänska inte är tillstädes..

Sen, när vi hör henne i tamburen   r i n n e r  vi ner på golvet..

--Lägg märke till symboliken, vovvarna.. Ödsligheten på en övergiven badstrand.. Soffan, som ingen sitter på längre.. Strandgräset, det gulnade, styva, som rasslar i vinden.. Vågorna.. Rugosabusken gul och vissen..

--Matte, skulle du kunna tänka dej sluta märkvärdiga dej för ett ögonblick och i stället fylla på våra matskålar..

--För övrigt, och det gör oss ont att påpeka, har du  l u t a t  kameran igen.. Vore verkligheten sån som du fotat den skulle träddungen till vänter på bilden vara översvämmad för länge sen..

Ibland måste vi små hundar ruska om vår mänska.. Annars är risken stor, att hon hemfaller åt överkvalificerat svammel..

Idag är det  m ö r k t  ute.. Tjocka moln med regn i sej rullar fram och skymmer i stort sett all sikt.. O s s  gör det inte så mycket.. V i  sover gott i alla väder.. Det är värre för en del mänskor, som mår väldigt illa i höstmörkret..

Mattes mänska var en sån, som for illa i mörker.. Alla lampor på högsta volym var vad som gällde på hans tid..

I går lagade matte till ett slags  r o t m o s.. Inte den  v a n l i g a  sorten uten ett med palternacka och selleri i  förutom dom vanliga ingredienserna.. Till det serverade hon senapssås.. Receptet hade hon läst i tidningen..

Sin vana trogen lagade hon till en  s t o r  sats.. En jättesats.. Eftersom hon inte nändes slänga en del av grönsakerna..

Vår mänska är inte mycket för att slänga mat.. Ofta får hon äta samma rätt en fyra-fem dar innan den tar slut.. Lägger hon nåt i frysen glömmer hon för det mesta kvar det eftersom hon alltid inbillar sej att hon ska komma ihåg vad som ligger i burkarna,  u t a n  att ha satt på etiketter..

Numera får vovvarna ingen överbliven mat.. Inte efter i julas när lilla mor höll på att dö ifrån oss av bukspottkörtel-inflammation..

Idag kommer vi  g a r a n t e r a t  inte till skogen.. Vädret är sånt att vi inte ens  v i l l   komma dit..

--Det är egendomligt, sa matte tankfullt.. Hela morronen har datorn gjort nåt med sej själv.. Jag har inte ens gått i närheten av den..

--Tror du den har  f ö r b ä t t r a t  sej.. Vovvarna är  n ä s t a n  intresserade..

--Förhoppningsvis, sa matte.. Det kommer väl att ge sej i det långa loppet..

I går var det en väldigt solig och vacker höstdag.. Vi var på Stiby och hade Agneta med oss.. Nästan en hel timme var vi ute, men mesta tiden var vi kopplade..

--Fotboll, sa matte argt.. Fotboll i går och fotboll idag.. Missar kommisarie Lewis är vad jag gör.. I och för sej har det ingen betydelse, men att fotboll från nån gärdsgårdsserie till kval-EM ska bryta allt annat.. D e t  gör mej arg..

--G i l l a r  du inte fotboll, matte.. Hundarna vet för sin del inte ens vad fotboll är för nåt..

--Tänk, att jag inte gör det, gruffar matte vidare.. Det är  v ä l d i g t  mycket på TV som jag inte gillar.. Gap och skrik och idrott och modeprogram.. Och rena koppleriprogrammen.. Och  b a r n p r o g r a m m e n   ska vi inte ens tala om.. Eller  r e k l a m i n s l a g e n.. Usch...

--Jo förresten, säjer hon och skiner upp.. Det där om bonnen som dricker nån slags trolldryck och får övernaturliga krafter.. Sparkar upp grindar och blänger på tjurar.. D e t  gillar jag..

För en stund sen hade jag fått en  t r å d  i munnen, fått och fått.. Jag hade försökt äta upp den och  d e t  gick inte.. Den hade snott sej om tungan och var omöjlig att få bort..

Matte fick bända upp gapet på mej och ta bort tråden..

Det där med att ha  h ä n d e r  och  f i n g r a r  istället för tassar  ä r  faktiskt inte så dumt..  

--Inte att ha ett par extra  h j ä r n c e l l e r  heller..

Och så fick matte sista ordet.. Go´ söndag förresten..

Höstbild från förra året:

Att bilden är från förra året gör ingenting.. Det ser likadant ut i år på stigen vid Stiby..

--Minsann,sa matte och sträckte på sej.. Minsann var det inte en riktig konstnär som gillade min bild över storm i Norje Havsbad så mycket att hon ville ha den.. Sa hon och sträckte sej ytterligare nåra millimeter..

Matte hade aldrig sänt en bild på mejl och trodde sej inte om att kunna det, men si,  d e t  kunde hon.. Givetvis efter en stunds fundering.. Glad var vad hon blev.. Kände sej lite  d u k t i g  också..

Annars är den inte mycket bevänt med mattes  d u k t i g h e t  just nu.. Hon gör just ingenting utom tar hundarna till skogen..  Men, å andra sidan, är det den viktigaste sysselsättning hon kan ha..

Igår var vi på Nytorpet och gick längs med Stora Kroksjön över till Långasjön och längs med den vackra klara sjön tillbaka till Nytorpet.. En timme tog promenaden.. Hundarna fick inte vara lösa.. Givetvis beroende på att vi inte kan låta bli att äta löv och bokollon..  J a g  är den som äter mest..

F i n t  var det iallafall i skogen.. Första bilden är tagen vid Nytorpet på stigen ner mot bastun, där det för övrigt satt ett par schentlemän och rökte på verandan.. Iförda, vad lilla Hallon kunde bedöma, romerska togor och sandaler..

Andra bilden är från Stora Kroksjön och dom två sista från Långasjön. På sista bilden kan man faktiskt se hur klart vattnet är i Långasjön..

--Väl är  d e t,  säjer matte.. Karlshamns kommun tar sitt dricksvatten därifrån.. Givetvis renas det innan det skickas ut till hushållen..

Matte var emellertid med om att en liten genomskinlig piskliknande varelse, som vrickade och vred sej med våldsam fart, rann ut ur kranen när hon tappade upp ett glas vatten i Mörrums skola.. Detta hände för mycket länge sen..

Säkert är, att hon inte drack upp vattnet..

Matte fick med solen över och på Långasjön.. Det var precis det hon velat..Vovvarna applåderar med ludna tassar..