Matte är glad.. Hennes nacke mår fint, men hon säjer att hon tänker ha sjalen ett tag till..

Ute är det väldigt typiskt vinterväder.. Typiskt för  v å r  landsända vill säja.. 

Lite, lite blötsnö har det kommit i natt..

--Bara tillräckligt för att dölja  i s f l ä c k a r n a  på gatan.. Säjer matte dystert..

--Men, så skiner hon upp.. För varje dag som går kommer vi närmare våren..

--Nu ska jag ta världens dystraste foto, säjer hon och börjar mixtra med kameran..

Så här ser det ut utanför vår infart..

--Sol ute, sol inne.. Sol i hjärta... Säjer matte, men hon menar det inte.. Hon menar det ironiskt..

--Är det nån, som gillar den här vyn, så är det lagom åt hen.. Säjer hon och skjuter fram hakan..

Hallons lilla mage är återställd.. Följden av sjukan har blivit. att jag är  h u n g r i g a r e  än någonsin..

Tror nästan jag  s k u l l e  kunna "äta en häst".. Fick jag bara ett par dar på mej så..

Matte börjar rabbla upp ramsan om den lilla gumman som svalde en fluga.. Och sen en spindel för att ta flugan.. Och så vidare med större och större djur tills hon svalt en häst.. Och då dör hon. Givetvis..

--Är det sånt som detta som tillhör kategorin "värdelöst vetande".. Lilla hunden misstänker starkt att så är fallet..

--Precis, min älskling.. Matte flinar belåtet.. Precis så är det..