I natt väckte jag matte igen, men jag hade  i n g e n t i n g  för det.. Hon bara hystade ut mej i hallen och slog igen dörren bakom min svans..

Som väl var släppte hon in mej igen när jag började gnälla..

Och sen sov vi gott nåra timmar till.. Iallafall ett par..

Vi var på Stiby igår.. Jag var lös hela tiden, dräpte pinnar och åt löv..

Det var väldigt  k a l l t  i går.. Tio minus och väldigt blåsigt, vilket gjorde att det kändes som minst dubbelt så kallt..

Matte startade bilen, men den varnade om att det inte var tillräckligt med glykol för den låga temperaturen, så hon satte in den i garaget.. Och där får den stå  tills det blivit varmare..

--Det är väl  b r a,  matte.. Då sparar du   b e n s i n.. Lilla hunden gör allt för att muntra upp sin mänska..

I kväll ger dom Nebudkanessar från Metropolitan på Mörrums bio..

--Ska du åka, matte.. Vovven vill helst, att matte stannar hemma.. Hon har varit borta  t v å  kvällar den senaste veckan, och det kan väl räcka..

Matte förklarar att hon inte ska åka..

Hon har svårt med mörkerkörning numera.. Dessutom vilar sej bilen i garaget i väntan på mildare väder..

I natt har det  s n ö a t..  Inte mycket.. Nån millimeter bara.. Men tillräckligt för att nivån i mattes glas skulle sjunka åtskilligt..

--Varför tycker du så illa om vintern, matte.. Lilla hunden har svårt att förstå mattes aversion mot den här årstiden..

--Vad är det, som får dej att må så dåligt..

--Allt, vovven.. Precis allt..

Nu tar vi en  s o m m a r b i l d..

Den här bilden tog matte i augusti förra året.. Innan hon lät klippa ner diabolohäcken och ta bort staketet..

--Oj, oj, oj vad matte blev nervös och lessen för en stund sen.. Hon kom inte in på vovvens blogg..

Det enda som kom upp var en rad obegripligheter överst på sidan..

Och så mejlade matte till datordoktorn efter att ha försökt komma in massor med gånger..

När hon fick kontakt med snillet ifråga, hade datorn fixat sej själv..

--Jag  s k r ä m d e  den nog sa doktorn, som för övrigt kör tåg kors och tvärs genom landet, när han inte sysslar med trilskande datorer..

Lilla Hallon var  e n s a m  hemma flera  t i m m a r  i går kväll..

--Det är på tiden, att du slutar gå på sena kalas, grymtar han och ser övergiven ut..

Men matte vägrar att skämmas..

--Trevligt kalas med tre rätters middag, myser hon..

Jodå.. Lilla Hallon förstår, att maten varit riklig eftersom matte gick raka vägen till badrummet när hon kom hem framåt midnatt..

--Nu är vi på  r ä t t  väg.. Äntligen.. Matte är glad som en lärka.. Dagen har äntligen börjat öka på allvar.. På eftermiddagarna  m ä r k s  det faktiskt:

På översta bilden ses solens upp och nedgång den 14:e december förra året.. På den understa hur det ser ut idag..

17 minuter på eftermiddagen.. Fyra på förmiddagen..

Och matte fröjdar sej..

--Kunde jag skulle jag göra ett jättehopp och slå ihop klackarna en meter upp i luften.. Precis som dom gör på TV..

--Gör det  i n t e,  matte.. Lilla Hallon är förfärad..

--Nä, min älsklig.. Men i  t a n k e n  kan jag göra det.. Tanken räknas också..

Minus nio och en halv.. Lägg därtill blåst..

Så var det när vi kissvandrade i morse..

Varken hund eller mänska gillade den kombinationen..

En, som alldeles uppenbart gillade den, var keeshunden Teddy, som vi mötte i morse..

Teddys mänska var lite tveksam till att möta oss på det smala strätet.. Han mindes väl hur hotfull jag lät under lilla mors tid..

Faktum är, att jag aldrig varit hotfull.. Inte mot nån.. Matte och Agneta är helt överens om att jag aldrig  begrep varför jag lät som jag gjorde.. Lilla mor vrålade och då gjorde jag det också..

Numera väntar jag tyst på att matte ska sätta på koppel och ta ut mej.. Relativt tyst är jag också på kissrundan..

Action har aldrig legat för lilla Hallon.. Vilket matte är ytterst tacksam för..

Strax före jul fick matte en kruka med vita, vackra hyacinther av E.. Dom har stått länge och varit vackra och doftande.. Nu håller dom dock på att vissna.. Lökarna är fortfarande stora och kraftiga och matte ska plantera ut dom så snart det blir vår..

--Sic transit gloria mundi, säjer matte.. Lite sorgset så där..

--Vad var  d e t  för språk du märkvärdigade dej med nu, matte.. Lilla hunden är inte så lättimponerad som matte tycks tro..

--Det var latin.. L a t i n,  du vovven..

--Kan  d u  latin, matte.. Svansen o topp.. Lilla romartokiga Hallon  ä r  imponerad..

--Nä, men en del "stålblanka romarcitat" kommer jag ihåg från skolan..

--Ett som inte är så stålblankt precis är detta: "Nemo saltat sobrius" ..

--Ohh, vad betyder  d e t,  matte.. Vad betyder  d e t.. Lilla hunden riktigt strålar.. Vad  b e t y d e r  det..

--Fniss.. Matte har svårt att hålla sej för skratt..

--"Ingen dansar nykter".. Det är vad det betyder..

--För övrigt har jag sett, att en del unga mänskor tatuerar sej med ett annat romarcitat, rätt så jolmigt förresten..

"Amor vincit omnia" står det på en del armar numera: Ben och andra kroppsdeler också kanske..

--Och det betyder.. Lilla hunden bespetsar sej..

--"Kärleken besegrar allt"..

--"Fan tro´t" .. För att dra till med ytterligare ett citat.. Varken romerskt eller stålblankt.. Dock..

--Idag tänker jag lista dom värsta hemskheter jag vet, sa matte argt medan hon svepte in sej i tröjor och sjalar.. Och den röda mössan, den som alltid trillar ner på näsan på henne,  d e n  dängde hon på sej också..

--Mörker och kyla och vrålblåst.. D e t  är dom tre hemskaste hemskheter jag vet, snörvlade hon, och just nu har vi alla tre.. Snö räknas också, tilla hon eftertänksamt, men  d e t  har vi tackålov inte haft på dom senaste fem åren..

På facebook var det nån som lagt in en sagolikt vacker bild på sjöbodar och julesnö.. Från Hudiksvall, var nu  d e t  ligger..

--Tack och lov, sa matte, tack och lov att jag inte bor  d ä r  iallafall..

--Det finns  t r e  årstider när jag mår bra, muttrade hon.. Och så finns det  e n  som får mej att må riktigt dåligt..

--Kan vovven gissa vilken det är..

Jodå, det kan vovven.. Lilla Hallon är inte så förtjust i blåst och kyla han heller..

Risken är väl inte så stor att jag ska blåsa bort.. Lyfta som en liten trind ballong och segla med vinden ut över havet..

Men det är inte så trevligt att bli kall om magen.. Eller  v å t..  Eller  b å d e  kall och våt.. Usch..

--Ska du inte skaffa dej en lite  m i n d r e  mössa.. En som inte trillar ner på nästippen, sa Agneta i går när vi vandrade på Nytorpet..

--Tja, sa matte.. Det får väl bli en sån som  p å v e n  har, sa hon.. Men en sån  v ä r m e r  inte så jag kan lika gärna strunta i mössa, sa hon..

--För övrigt, sa hon, så är det  b r a  för håret att bli lite genomblåst då och då..     

 Tack och lov har vi behövt använda det  h ä r  verktyget än.. Varken hunden eller hans mänska tycker om snö..

I morron börjar dagen förlängas även på morronen.. Det är matte, som påstår detta efter att ha studerat solens upp och nedgång i BLT i dag..

Det är frost ute och ftermiddagen har blivit drygt tio minuter längre.. Följaktligen borde det bli tid till en liten skogspromenad nån gång under dagens lopp..

Igår blev jag bara koppelrastad.. Matte  s t ä d a d e  nämligen.. Särskilt intensivt städade hon mattan i vardagsrummet..

Den innehöll som vanligt massor med sand och hundhår..

Vidare försökte hon sej på att putsa fönster, men   d e t  smög sej ordentligt.. Dom blev bara  r a n d i g a..

Dettvillsäja: Det stora perspektivfönstret i vardagsrummet blev randigt.. Resten  s t r u n t a d e  matte i..

--Jag gör det nån gång när det är varmare ute så jag kan återgå till trasa, sa hon..

--Vardagsrummet får räknas som klart, sa hon och satte hakan i vädret..

--Fantastiskt  r e n t  och fint blev det iallafall, sa hon och mallade sej..

Lilla hunden ser inte nån skillnad, men säjer matte att det är så, så är det väl på det viset..

--Är du  k l a r  med städningen nu, matte.. Lilla Hallon vågar sej på en liten försynt fråga.. Det  k a n s k e  kan bli tid för en liten skogspromenad..

--Inte på långa vägar.. Resten av huset ska också städas..

Vesan har invaderats av sångsvanar under en längre tid.. Nu när det börjat bli kallare kommer dom väl att segla iväg söderut..

Och matte hävdar som vanligt, att hon är glad att hon inte är simfågel.. Särskilt på  v i n t e r n..

--Hallon sover, tyst det är i huset, tyst i huset.. Och endast matte är vaken..

Två flugor i en smäll.. Matte mallar sej..

Idag ska stora städningen börja.. Matte satte igång redan i går kväll med att plocka ner ett antal prydnadstallrikar från bokhyllorna.. Och diskade dom..

Tallrikar av alla de slag var väldigt populära på 70-talet.. Matte, som då inte riktigt insett, att prylmänska var hon inte, skickade efter ett gäng med fågeltallrikar från nåt som hetter Franklin Mint..

Dom var dyra.. Och vackra.. Och kom en och en varannan månad..

Plastställningarna   b a k o m  tallrikarna är stativen dom brukar stå på..

--Nånstans ska man börja, sa matte karskt, och klättrade upp och hämtade ner sina tallrikar..

Nästa steg blir att tvätta av hyllorna där dom stått.. Det räcker nog inte med att bara  t o r k a  av dammet..

Och så blir det dammsugning, golvtorkning, fönsterputsning och.. och.. och..

Matte verkar  r e d a n  stressad.. Oss emellan gilllar hon  t r ä d g å r d s s t ä d n i n g  bättre än husdito..

--Du matte.. Du glömmer väl inte  h u n d p r o m e n a d e n  i allt fejandet..

--Lilla, lilla Hallon.....

--Nu pratar vi inte om  t i d,  matte.. Glöm att det precis har börjat ett nytt år och tramsa inte med nyårslöften, som du ändå inte kan hålla..

--Det här året ska vi bara ha det  b r a.. D e t  är hundens uppgift.. D i n  blir att se till att han får det.. Och vice versa..

Det var en mycket lugn nyårsnatt.. Fyrverkerierna koncentrerades till minuterna kring midnatt, och sen var det tyst..

Lilla Hallon är inte särskilt störd av smällar och ljusblixtar utifrån.. Det var värre för lilla mor.. Hon var vetskrämd och tryckte sej intill matte och flåsade och skakade..

Mattes newfoundlandshundar var lika rädda dom, så matte har tillbringat dom flesta nyårsnätterna sen 70-talet med att sitta på golvet och hålla tass..

Airedaleterriern Kanelen brydde sej inte och det gör inte lilla Hallon heller..

I går var vi på Sternö, och där var det gott om både folk och hundar.. Matte tog med sej en dusk stenlav hem för att sätta i hyacinthkrukan..

Man  k a n  faktiskt ana stenlaven i nedre kanten på bilden..

--Egentligen  ä r  du ingen vidare fotograf, matte.. Säjer lilla HUnden, men han säjer det snällt..

--Nä, men missa  a v t a g s v ä g a r  och laga  s å s,  d e t  är jag bra på..