I ett par  v e c k o r  snart hade matte vandrat omkring och vridit händerna.. Riktigt  å n g e s t f y l l t..

--Vad  ä r  det matte.. Lilla hunden har frågat och rågat, men bara fått obegripliga svar.. Att det handlat om gräs och gräsklippning, har jag förstått..

Alldeles riktigt.. Mattes gräsklippare är gammal och skraltig och matte har varit rädd att den aldrig skulle gå att få igång igen..

Igår tog hon mod till sej och gick ut och fyllde på bensin.. Och pumpade och pumpade.. Till slut rann bränslet till.. Och så pyste hon massor av startgas och drog och drog..

Inget hände.. Och så drog hon lite till.. Och så kom vår snälle granne B. och övertog snöret..

Under över alla under.. Maskinen startade och matte kunde iallafall klippa den lilla gräsplätten mot framsidan..

Nåt vidare  b r a  gick det inte.. Slö är kniven och självgåendefunktionen hoppar på och av lite som den vill..

Dessutom var gräset tuvigt och ojämt efter vintern..

--Nu ska jag köra slut på bensinen, säjer matte.. Sen ska jag lämna maskinen på översyn.. Hjälper inte det får jag slakta spargrisen.. Det  g å r  att starta maskinen iallafall..

Till nåt helt annat:

Härom dan berättade lilla Hallon om katten Sune, som klängde omkring i grannarnas stora blodbok och snokade efter skatungar..

Igår var det dags igen.. Nu tog matte fram kameran och tänkte sej ett par  n a t u r b i l d e r.. Och så hoppades hon att söta Sune skulle få sej ett par ordentliga tjyvnyp av skotorna..

På översta bilden sitter Söta Sune och blänger, på mittersta försöker hen ge sej på skatorna och på den nedersta har hen tydligtvis fått nog..

--Jag  t r o r  inte det finns ungar i bot ännu, säjer matte.. Det är lite för tidigt.. Men kattskrället har ändå inte där att göra..

Våra tulpaner har kommit så här långt.. Men, det är klart, vi har inte haft nån vinter på flera år.. Snön som föll för nåra veckor sen gick bort lika fort som den kom..