Precis nyss tog matte ett foto av mej, lilla Hallon..

--Inte så pjåkig, eller hur.. Och inte är jag särskilt  t j o c k  heller.. Bara lite trevligt rund..

Man kan se, att jag börjar bli lite gammal.. För nosen är alldeles  g r å..

Min  m u n  är mycket bättre.. Det var nog tur, att matte tog mej akut till veterinärn för nåra dar sen..

Salvan, som jag tyckte så illa om till att börja med, börjar bli en del av min dagliga rutin, och jag fattar ju, att den är bra för mej..

På onsdag ska jag göra återbesök hos veterinärn..

Till nåt  h e l t  annat:

För många år sen köpte matte ett lass  j o r d.. Hon använde inte allt, utan lät en del ligga kvar utanför köksfönstret..

Under nåra år försökte hon göra en rabatt av jordhögen, men resultatet var inte så lyckat..

Nu har hon bestämt, att den ska få tjänstgöra som  d e p å  av växter som hon inte riktigt vet var hon ska sätta..

Plus sånt, som bara ska vara där över sommaren för att äta upp sej.. Som julliljorna..

..Men, matte.. Det är ju bara  o g r ä s..

--Nä då.. Jag har grävt ner flera dahlior där, och där får dom stå och äta upp sej.. Till nästa sommar kanske jag får bättre plats, och kan sätta ut dom i rabatter igen..

--Liljorna ska som sagt dit, men var jag ska placera  i n g e f ä r a n  vete katten.. Matte ser ut att fundera..

Lilla Hallon, hur mycket han än älskar sin mänska, misstänker, att mänskan ifråga inte är  a l l d e l e s  välorganiserad när det gäller trädgårdsmästeri..

--Nu gjorde du det igen, matte.. Stilade med en konstig mening..

--Just så, o min hjärtevän.. Just så..