Lilla Hallon känner sej  s t ö r d.. Det ligger en märklig  l j u d m a t t a  över Norje.. Som åska eller kanondunder i fjärran.. Liksom..

Och så drar det omkring en massa mänskor på gatan utanför..

J a g  måste ju  v a k t a  hela tiden, så jag skäller och skäller och skäller.. Ingen ordning på  s o v a n d e t  så länge rocken pågår.. Efter midnatt är det i regel tyst..

"SRF",  s å  har tidningarna börjat förkorta begivenheten.. Ungefär som SPQR.. S för Sweden R för Roch och F för festival.. Vad SPQR beyder har lilla hunden berättat tidigare..

--D e t  var väl bra matte.. Man spar  p l a t s  och märkvärdigar sej på samma gång.. Lilla hunden är entusiastisk..

Tidigt i våras beslöt matte klippa ner vår gamla new dawn-ros..  

Hon lämnade som synes inte mycket kvar av den..

Efter nåra veckor med bevattning och begössling ser den numera ut så här:

Till vänster syns en slags örtspirea, som matte stal som två centimeter hög planta och satte sommaren 1988..

Den blir varje sommar jättestor, men kommer det ett ordentligt slagregn när den blommar, lägger den sej på uppfarten..

På trappan står en agapantus, som aldrig har blommat..

När matte skulle hämta agapantusen trodde vovvarna, att det var en  j ä t t e k a t t  hon skulle hämta..

D e n  gången var vi beredda på strid..