I mars köpte matte en liten blomsteruppsats och satte på trappan:

Em blå primula och nåra vita violer.. Som synes..

Efter två månader hade violerna tagit överhanden.. Primulan  s y n t e s  inte ens.. Krukan hamnade på trädgårdsbordet.. (Ett väldigt bra kort, om man vill visa stolsitsar och möbelben.. Vill säja)..

Så småningom blev violerna så risiga, att matte stoppade ner alltihop i en rabatt.. Ja, inte själva  k r u k a n,  förstås..

--Det får gå hur det vill med det här riset, mente hon..

Och det  g j o r d e  det:

--Livet är underbart, menar matte och förundrar sej storligen..

Bilden tog hon för en timme sen ungefär.. Blomman hittade hon när hon var ute och ansade summerwind-rosorna, som farit illa av slagregnen på sistone..

Det har varit ett par våtvarma dagar med stickande sol.. Idag skiner iallafall inte solen, men till  s k o g e n  lär vi inte komma eftersom matte är bortbjuden i eftermiddag..

Igår var hon inte hemma heller.. Hon var med E i avkroken..

--Det är allt ett förfärligt  r ä n n a n d e  på dej på somrarna, matte..

--Förr, när lilla mor fanns, gjorde det inte så mycket att du var borta, men  n u,  när lilla hunden är  e n s a m,  gör det jättemycket.. Suck..