--Tänk om, sa matte.. Tänk om det vore  g u l d p e n g a r,  sa hon och hämtade kameran..

--Jaha, vad skulle du göra  d å.. Lilla hunden  t r o r  sej veta vad man gör med v a n l i g a  pengar.. Men med guldpengar kan man inte vara så säker..

--Då skulle jag göra som farbror Joakim von Anka.. Matte behöver ingen betänketid alls..

--Du menar  r u l l a  dej i dom.. Lilla Hallon tror inte sina sinnen..

--Tja, varför  i n t e.. Fantisera kan jag ju alltid.. Det vore för övrigt en syn för gudar.. Matte ser illande knipslug ut..

Vi har varit i Ebbarp och blivit manikyrerade idag... Ja, det vill säja, det är  j a g,  lilla Hallon som fått manikyr..

Matte klipper sina naglar själv..

Tidigare klippte hon mina också, men när lilla mor kom till huset lejde hon bort kloskötseln.. Och på den vägen är det..

Det har blivit höst och kallt, men ännu ingen frost.. Dahliorna blommar fortfarande.. Matte säjer att dom får stå tills frosten kommer.. Då ska hon gräva upp dom. Inte förr..

Och så hoppas hon att frosten  a l d r i g  kommer..

Förra veckan var vi i skogen varenda dag.. Idag är det tisdag och ännu ingen skogsutfärd..

--Kommer vi ut idag, matte.. Lilla hunden är ivrig.. Svansen på topp..

--Vi får se..

D ä r  föll svansen..

"Vi får se" är mattes omskrivning för "troligen inte"..

--Halloween, sa matte,  d e t  är allt ett onödigt påfund.. Som för övrigt inte har ett dugg med vår kultur eller föreställningsvärld att göra..

--Men  h a n d l a r n a  reklammerar ivrigt för "All Hallows Evening", som det väl egentligen heter från början, en keltisk sedvänja som kom till Amerikat med irländarna..

--Usch, ryser hon och minns, att förra året var det nån liten spökryttare, som satte ett ohyggligt starkt rödljus i ögonen på henne, när hon dumt nog öppnade dörren..

--Att tillåta ungar att dra omkring och tilltvinga sej godis under hot och skrämsel, är avskyvärt, grumsar hon vidare..

--I år öppnar jag inte, men då riskerar jag väl att besökarna sätter eld på huset i ungdomlig yra och gamman, fortsätter hon..

Även lilla Hallon tycker, att det är oförsvarbart att nåt sånt här ska uppmuntras, men vad gör inte folk för pengar..

Halloweendräkter och masker i all oändlighet.. Klart att ungarna vill ha sånt skräp..

Och föräldrarna finner sej och plockar fram plånböckerna..

--Tänk, säjer matte.. Tänk, om det dyker upp en  r i k t i g  ond ande och sätter fart både på handlare och ungar..

--Då tror jag jag skulle ta fram godispåsen och bjuda gasten på en belöning, flinar hon..

--Är du inte lite  h e m s k  nu, matte.. Lilla hunden hukar och gömmer svansen..

Matte medger, att hon  ä r  lite hemsk, men säjer sej värna om  h e m f r i d e n.. Och vem gör inte det..

Nåra spöken har vi inte på bild, men svaga ljus i rönnen.. D o m  kan väl skrämmas lite dom också.. Om man inte  v e t  vad det är alltså..

--Jaha, så kom  d e n  bilden till nytta en gång till.. Matte ser glad ut..

--Salve medborgare.. Lilla hunden hälsar er med en djup (så djup som hans lilla mage tillåter honom) bugning..

Det är söndag,  (I g e n,  säjer matte förfärat) och det är mörkt, mörkt ute trots att solen bör ha varit uppe ett par timmar redan..

Mattes ljus, som hon tände i torsdags morse brann ut nån gång i natt, så nu är det lika mörkt vid vår dörr som det är överallt denna morron..

--Ska du tända ett  n y t t  ljus, matte.. Lilla hunden  h o p p a s  hon  gör det eftersom det såg så inbjudande ut med ett ljus på trappan..

--Det, lilla korv, kan du hoppa opp och  k l a p p a  dej på.. Sa hon  i n t e.. Absolut  i n t e..

Med min mänska är det så, att hon mycket väl kan ge sej till att svära och säja fula ord, men ett sånt uttryck som "hoppa upp och klappa sej på" är fjärran från hennes sätt att uttrycka sej..

--Varför  s a  du nästan så då, matte.. Lilla hunden är konfunderad..

--Jo, en gång förra årtusendet satt Anna Wahlgren i en TV-soffa och rökte pipa och sa just dom orden.. (Hon hade för övrigt en väst på sej och vida blusärmar under den)..

Matte gillade  i n t e  uttrycket, men la det på minnet.. Helt omedvetet, försäkrar hon..

--Har du lika lätt för att minnas  v a c k r a  ord, matte.. Lilla hunden vill som vanligt veta..

--Tja, mja.. Jag har nog lättare för att minnas ord över huvud taget än mattetal.. Matte är obönhörligt ärlig mot sin lilla hund..

--Tja, mja, matte.. D e t  behöver du egentligen inte tala om för mej.. Lilla Hallon kväver en fnissning, och gör sitt bästa för att se oskyldig ut..

Nu är matte klar med  r ö r e t  till sitt mastodontsticke, och har börjat på ärmarna.. Hon har en påse grålila garn, som hon köpt en gång för att sticka en tröja, men som fick henne att bli lika grålila i ansiktet som garnet är..

Således la hon undan det..

--Sicken tur, sa matte.. Nu kan jag sticka två likadana ärmar.. Och inte behöver jag ha färgen mot ansiktet heller..

--Tror du sticket är färdigt till jul, matte..

--Hoppoms, hoppoms..

Mörker och duggren, men fortfarande  v a r m t.. Och dom flesta löven hänger kvar.. Enligt matte så  p r u n k a r  träden..

Lilla Hallon förstår inte vad hon menar, men antar att det är nåt bra..

I tidningen idag var det ett reportage om ett äldre par, som flyttat till Sölvesborg från Västergötland och som sa sej trivas yppeligt.. Framför allt tyckte dom att klimatet var fantastiskt.. Dom kunde odla i stort sett vad som helst, sa dom..

Tja, nån vinter har vi inte haft dom senaste åren, och både matte och lilla Hallon hoppas vi slipper i år också..

Mattes ljus har nu lyst två dygn och bara hälften har brunnit upp..

--Du borde allt ta in trädgårdsslangen, matte.. Lilla beskäftiga hunden påpekar att den  s k ä m m e r  bilden..

Den gångna veckan har jag varit lös varenda dag.. Igår var matte och jag på Sweden Rock i ungefär tre kvart.. Agneta var inte med i går heller..

--Ska vi till skogen i dag också.. Lilla hunden är ivrig.. Vill gärna veta innan jag slår mej till ro i loppissoffan..

Och matte svarar som vanligt när hon inte riktigt  v e t  vad hon ska säja "Vi får väl se"..

Och lilla Hallon suckar en  s o r g s e n  liten hundsuck och svarar "jaha"..

Loppissoffan  k l ä r  lilla hunden.. Men det gjorde å andra sidan dom gamla uppslitna skinnstolarna också..

Det är fortfarande meteorologisk sommar här längst ner i söder.. Så stod det i tidningen i dag.. Och så var där en bild på en stolt fjällskivling..

Både matte och lilla hunden är  s å  tacksamma att vi bor här.. Längst in i Hanöbukten..

Visserligen  b l å s e r  det ofta här, men det är vi  v a n a  vid.. Snö och is är nåt helt annat..

I går eftermiddag tog matte med sin lilla hund till Nytorpet, där vi traskade runt i en dryg timme.. Vi var långt ifrån ensamma där, men eftersom lilla Hallon inte bryr sej om varken mänskor eller andra hundar var jag lös nästan hela tiden..

Det var bara när vi närmade oss ett gäng, som satt och  f i k a d e,  som matte kopplade mej..

Hon mindes  v ä l  vad som hände i onsdags när lilla hunden stal fågelmat uppe vid Ryssbergsstugan..

Fågelmatsutläggaren röt och matte skämdes..

Mattes experiment fladdrar och lyser.. För en stund sen hade det lyst i ett dygn och matte fotade:

Precis nytänt 

Efter ett dygn..

  Matte påstår, att ljuset kommer att brinna hela helgen.. Det har hon  r ä k n a t   u t   säjer hon..

--Ja, ja.. Vi får väl se hur det blir med  d e n  uträkningen..

När hon kom in efter fotograferingen sa hon nåt, som intresserade lilla hunden mycket..

--Vivat lux, sa hon, och det är  l a t i n  och betyder leve ljuset.. Lilla hallons förtjusning går liksom svansen i topp..

"Vivat lux"  det kan man tillåmed  s k ä l l a  "vov-vov-voov"..

I ett och ett halvt dygn brann den lilla ljusstumpen matte satte i lyktan på trappan..

--Nu ska vi se, sa matte och placerade ut ett  n y t t  ljus i lyktan.. Klockan var 8.37 (Detta är ett experiment, och matte är noga med detaljerna) och nu ska vi se hur länge det här  s t o r a  ljuset brinner..

Min mänska mår som allra bäst när hon får experimentera..

--Det är väl ingen risk att huset fattar eld.. Lilla hunden ställer sej som vanligt skeptisk till mattes trial and errors..

--Never, säjer matte stolt, och så börjar hon räkna på hur länge det här ljuset kan tänkas brinna..

--Bry dej inte  o m  det, matte.. Lilla hunden avråder bestämt matte från att ge sej in på matematiska äventyr.. Väl vetande hur det brukar gå.. Framför allt om det handlar om  m ä t n i n g a r..

Idag är solen borta, men det regnar inte heller.. I  n a t t  däremot har det kommit regn.. Åtminstone på vår trappa..

Det är  m ö r k t  ute när vi kvällskissar, och i går kväll snubblade vi nästan om Tajson, som sin vana trogen satt mitt på gatan..

Och matte till att gulla, och katten till att stryka sej mot hennes ben, vilket betyder, att han anammar henne i sin flock..

Precis så gör grannens tvärs över gatan lilla vit- och brokiga katt mot  m e j,  lilla  H a l l o n.. Nåt som gör mej ytterligt generad..

Det är den 19:e oktober och matte ska följa med E. till Karlskrona (Avkroken som hon brukar kalla den stan).. Fast Stockholm är en ännu värre avkrok.. Det är bara det, att det i stort sett bara är  v i  som har insett det..  

En bild från den blekingska avkroken, tagen från Axel, båten som trafikerar sträckan Ronneby-Avkroken, förra sommaren.. Matte och G. och Agneta gjorde en utfärd dit den där soliga, vackra dan..

--Nämen.. sa både hunden och matte när vi kom ut på trappan i morse..

Det var så här:

I går eftermiddag plockade matte fram det hon antog vara dom sista resterna av ett lyktljus..

Och så tände hon och tänkte, att den här lilla ljusstumpen ska få brinna ut:

Den brann  f o r t f a r a n d e  när vi gick ut för två timmar sen, och den brinner ännu:

--Vad lär vi oss av detta, frågade matte i bästa lärarstil..

--Jo, svarade hon, att man inte ska hålla på och tända och släcka tjockljus.. Låt dom brinna, så varar dom längre, sa hon.. Och såg smått mallig ut.. Som om hon kommit på nåt alldeles genialiskt..

Och det kanske hon  h a d e..

Det är fortfarande nästan sommar.. Hoppas matte inser det och tar med mej till skogen i dag också..

Min mänska var på ett riktigt gammeldags kaffekalas i går eftermiddag..

Hon hade haft så trevligt, sa hon..

Visserligen tog hon fel på tiden och kom en timme för tidigt, men hon var välkommen ändå..

L i t e  genant tyckte hon det var, men inte så genant som den gången hon kom en hel  v e c k a  för tidigt till ett annat kalas..

--Ä r  du egentligen fullt klok, matte.. Lilla hunden känner sej skamsen å sin mänskas vägnar..

--Tja, vem är väl  j a g  att svara på den frågan..

I dag kom vi äntligen iväg till Sternö.. Det är länge sen sist..

Agneta och Svante var med och lilla Hallon var lös hela tiden.. Jag skötte mej exemplariskt: åt ingen ävja alls, och bara ett  l i i t e t  gäng löv..

Vi var ute lite drygt en timme och båda damerna konstaterade att dom fått bättre kondition sen vi började gå i skogen efter sommaren..

I eftermiddag ska matte gå bort på kaffekalas.. Egentligen är det nog ett  f ö d e l s e k a l a s  eftersom E. fyller år denna veckan..

Matte har tänkt ha med sej en påse mörk lindorchoklad och en blomma från trädgårn..

Kortet togs för nåra veckor sen på just Sternö, men både Agneta, Svante och lilla Hallon ser likadana ut i dag..

Så icke matte, som har klippt av sej håret..

Igår tog matte fram sitt storsticke och satte igång.. Själva  r ö r e t  hon ska ha  k r o p p e n  i  är färdigt, men ärmarna återstår..

Min mänska har varit lite  o r o l i g  för att inte sticket ska passa.. Att det skulle vara för långt eller för trångt..

Vad det verkar kommer det att bli precis lagom och matte kan pusta ut.. Bra jobbat..

Så här såg det ut i våras när det blev för varmt att "sitta med ett helt  f å r  i knät"  som matte uttryckte det..

Vad lilla hunden förstår har matte en hel del garn kvar..

--Vad ska du göra med  d e t  garnet.. Lilla Hallon är nyfiken.. Nåra såna mastodontstickningar som det, som numera bara saknar  ä r m a r n a,  tror sej nog inte matte att klara av.. Inte på ett tag iallafall..

--Vi får se.. N å t  kommer det att bli..