I går kväll var lilla Hallon med om nåt han  a l d r i g  varit förr..

Lilla hunden var på  k a l a s..

Det var så här:

Matte var bortbjuden och höll på att göra sej iordning, när det började smälla och dundra utanför.. 

Jag blev rädd och höll mej tätt i hälarna på min mänska.. Och hon ringde återbud till bjudningen.. Ville inte lämna sin lilla hund ensam och rädd..

--Ta honom  m e d  dej, sa Ch.. Och det gjorde matte.. Alltså var lilla hunden på kalas.. I flera timmar.. Precis innan tolvslaget gick matte hem med oss.. 

Jag var  m y c k e t  trött och så fort det tystnade utanför somnade jag.. Matte också..

Tänk.. Lilla Hallon på kalas..

--Ska vi gå på kalas i dag också.. Svansen i topp..

--Lilla, lilla tokfrans..

Ett nytt år har alltså börjat.. 2018.. 

--Minns du hur det var 1918, matte.. Var du på kalas då också.. Och smällde det och dundrade då också..

--1918 var jag inte ens född, och på sina håll smällde det och dundrade nåt förfärligt.. Men  d å  var det inte nåra oskyldiga nöjesraketer man brände av.. Då var det på allvar.. I fyra år höll man på och tusentals unga män stupade..

--När det hela sen äntligen tog slut kom en influensaepidemi och då dog lika många.. Män, i den mån det fanns nåra kvar, kvinnor och framför allt barn..

--Men, som sagt, det skulle dröja rätt många år innan jag föddes.. För att inte tala om  d u,  lilla korv..

Med svansen tryckt mot magen kan lilla hunden inte annat än förfäras.. Tänk att mänskor kan göra så mot varandra..

--Ta ett fint kort så vi känner oss lite  u p p m u n t r a d e,  matte..

Sångsvanar i Ysane.. Dom har bara helt nyligen flyttat..