I dag är det torrt på gatan, och på dom få pölar som finns kvar ligger det blank, blank is..

I morse kom vi upp tidigt.. Lilla hunden  b e h ö v d e  nämligen..

I marginalen till lilla Hallons blogg kommer det upp ett par flickor, som gör ett fingerhjärta tillsammans.. Och så står det  (på  e n g e l s k a  givetvis)  "love has no labels".. Den här märkvärdigheten har kommit upp länge nu, och matte vill inget hellre än ta bort den.. Men hon kan inte..

--Vi matas ständigt med nån slags söt, sötare  p a t e n t k ä r l e k, säjer hon.. Och gör en sur liten min..

--Till slut börjar jag väl inbilla mej att verkligheten  ä r  så enkel och utslätad..

Men hon förfaller inte till att ömka sej om  u n g d o m e n  och om hur  d e n  ska överleva sötslamret..

--D e n  klarar sej nog, säjer hon.. Det har den alltid gjort.. Unga mänskor har så mycket  a n n a t  om sej.. Det är vi gamla stötar som ligger i riskzonen.. Vi som sitter och knappar lite stillsamt.. 

Vi brukar titta på ett engelskt TV-program, där nåra amatörkonstnärer tävlar med varandra i bild.. 

--Jag begriper inte att dom kan vara så duktiga, säjer matte förundrat.. 

--Samma sak med Sveriges mästerkock, som nu har kört igång igen.. Ofattbart hur duktiga  d o m  är..

--Så duktiga är inte  v i ,  eller hur, matte..

--Nä, min älskling.. Men vi är i gott sällskap..

Den  h ä r  bilden är matte lite mallig över.. Utsikt från stranden i Krokås i oktober för två år sen.. Man kan skymta Hanö uppe vid horisonten, som för en gångs skull  i n t e  lutar..