Så här ser det ut utanför vårt.. Både hund och mänska har svårt att hålla sej på benen.. Värst är det för matte for hon har en bra bit ner.. Om det värsta skulle hända alltså..

För övrigt kan vi konstatera, att solen är uppe och himlen är alldeles klar..

Om det inte är alltför kallt frampå dan kanske vi kommer till skogen.. Jag hörde matte prata med nån om korvgrillning på Nytorpet..

Matte minns en dag liknande den här, när hon tog med sej Kanelen, airedaleterriern, som brukade dra omkull henne, ner till Boket på en nästan milalång vandring.. Broddar hade hon inga.. Kunde väl knappast  s t a v a  till..

--V a r  du egentligen fullt klok, matte.. Lilla Hallon  r y s e r  när han tänker på vad som kunnat hända..

--Nä,  d e t  kan jag knappast ha varit.. Matte ryser också..

Nu är min mänska igång med att sticka om halspartiet på sin röda tröja för  f j ä r d e  gången..

--Att du var  s å  envis, visste jag inte.. Lilla hunden förundrar sej..

--Inte jag heller, vovven.. Inte jag heller..