--Tja, sa matte, julen var grön och påsken är vit.. Ingen ordning på allting, som Pippi sa..

--Och inte hittar du vartenda dugg heller.. Lilla hunden fyller förtjust i resten av citatet.. Och får sej ett bläng av sin mänska..

Det är Långfredag och det ger lilla hunden anledning till en och annan  f u n d e r i n g..

--Är du  t r o e n d e,  matte.. Lilla Hallon vill som vanligt  v e t a.. A l l t  vill han veta..

Min mänska sätter sej fundersamt ner.. Och så tar hon till orda:

--Ja  o c h  nej, säjer hon.. Jag förnekar inget, men jag accepterar inget heller utan vidare.. 

--Jag finner det orimligt, att vi ska acceptera myter och symboler, som uppfanns under bronsåldern, och räkna dom som eviga sanningar.. Vi har inte kvar nåra andra föreställningar från den här tiden..

--Å andra sidan, säjer hon.. Å andra sidan stänger jag inte dörren och kallar mej ateist heller.. Agnostiker kallas såna som jag.. Veligpellar kan vi också kallas..

--Men du går i kyrkan, matte..

--Jag tycker  o m  att gå i kyrkan.. Jag gillar att sitta i Ysane medeltidskyrka och känna mej  d e l a k t i g.. Och jag gillar att sjunga med i dom psalmer jag kan.. På somrarna gajdar jag i kyrkan, och tycker om det med..

--Blev du nåt  k l o k a r e,  lilla korv..

--Knappast..

--Då är vi två.. 

Och så citerar matte en vers ur "Salig Dumboms liv och leverne":

"Med religionen höll han på, i fjorton är alltvid sin pipa.. Men kunde aldrig rätt förstå, vad ingen mänska kan begripa"..

Den här bilden tog matte efter sista gajdningen i kyrkan för tre somrar sen.. Alla har gått hem och snart kommer vaktmästarna och städar.. Alla blommarna slänger dom också, vilket grämer min mänska..