Igår var det en jobbig dag för både hund och mänska.. J a g,  lilla Hallon var trött och  m y c k e t  låg efter nattens magsjuka.. Dessutom gör medicinen mot kramper mej ordentligt trött..

Matte var trött hon också.. Trött och bekymrad för sin lilla hund..

Ändå beslöt hon sej för att gå ut och röja bland björnbärsbuskarna.. Dom som är så taggiga..

Det bar sej inte bättre än att min mänska välte ogrästunnan och  for rakt in i den med huvet före.. Rakt in i björnbärsklippet..

Hon slog givetvis närapå ihjäl sej.. Stack sej gjorde hon också.. Jämrade sej och tyckte  s y n d  om sej..

När Agneta sen ringde för att höra hur det var med lilla hunden, berättade matte och sitt hemska äventyr i ogrästunnan..

Och Agneta till att storskratta..

--Det var faktiskt den bästa medicinen, sa matte.. Plötsligt kunde hon själv  se sej själv ligga i tunnan med bara fötterna utanför.. Men  o n t  gjorde det.. Löjligt eller inte..

I natt har lilla hunden bara varit ute en gång.. 

Mina piller har jag tagit för en stund sen och snart ska jag stiga upp och börja dan..

Om min mänskas mänska levat hade han fyllt 90 som igår.. D e t  tycker matte är obegripligt.. Han blev 57..