"Sommaren är kort"  var det någon som sjöng för ett antal år sen..

Det stämde faktiskt alldeles för bra för några dagar sedan.. Full sommar och folk i shorts och linnen med näsorna mot solen.. Och musöron på björkarna:

Självsådd björk, som står och knuffas med mitt garage.. Jag nändes inte ta ner den när den var nertagbar..

Det är så tyst och tomt i huset.. Jag går och lyss och förväntar mig att få höra tassande steg..

I morse, när jag gjorde min smörgås, var jag på väg att skära en liten ostkant till vovven..

Igår, när jag diskat min tunga gjutjärnsgryta och skulle sätta in den i skåpet, tittade jag mig noga omkring, så att inte en liten hund stod och riskerade att få den på sig.. O m  jag skulle tappa den..

Det är så många rutiner, som måste ändras.. Eller rättare: som inte  b e h ö v s  längre..

Mänskor är så snälla: dom ringer eller hör av sig på bloggkommentarer och facebook.. Tack alla.. Er omtanke värmer mer än ni förmodligen förstår..

För femton år sen ungefär, lyfte jag bort en heltäckningsmatta (den var bara klistrad i  k a n t e r n a) och då fann jag ett långt svart hårstrå från min första hund, Bam-Bellas Joker.. Vilken känsla..

Troligen lever jag inte om ytterligare femton år, men  g ö r  jag det, hoppas jag finna ett litet hallonstrå..

Bara för att trösta mig ska jag nu räkna upp mina hundar:

Joker, Heppy (fådd vovve), Piccolo (newfoundlandshundar), Kanelen (airedaleterrier), Hallon och lilla mor Nelly (också fådd vovve) (borders)..

Sammanlagt lite drygt 40 år med hund.. (Det är 280 hundår det)..

Kära nån så jag  s a k n a r.. Underbart är kort..