Fy Fabian vad det är  k a l l t  ute.. Plusgrader visserligen, men vinden är kall och solen lyser med sin frånvaro.. (Ursäkta vitsen.. Den var riktigt dålig)..

När jag lämnade skolan i början på detta millennium fick jag en liten gullviveplanta av mattant Britt.. Detta hände o, mitt hjärtebarn, (Kipling) alldeles  i n n a n  mitt trädgårdsintresse vaknade, och jag tryckte ner den under ett av biggarråträden.. Och där står den fortfarande..

Den måste ha haft en enorm  ö v e r l e v n a d s f ö r m å g a..

Så här i efterhand är det svårt att fatta hur ointresserad jag var av trädgården.. Rent  k r i m i n e l l t,  faktiskt..

Alldeles  i n n a n  intresset vaknade fick jag  några  l i l j e k o n v a l j e r av grannarna.. D o m  dängde jag också ner i ett mörkt hörn av täppan, dit varken sol eller verktyg någonsin nådde..

Även konvaljerna måste ha haft en enorm överlevnadsinstinkt..

Igår jobbade jag flitigt, och fick bort en hel del ogräs från sydsidan.. Faen, vad fint det blir när man anstränger sig lite..

I dag, när det både är måndag och onsdag, är det för  k a l l t att vara ute..

I n o m h u s  är det inte så fint heller, men det känns  i n t e  angeläget att flänga omkring med städverktyg idag.. Dödssynden  l a t h e t e n  gör sig påmind..

"Jag tror jag ska ta vovven ut till skogen idag".. Höll jag på att säga.. Men  d e t  kommer jag inte att göra.. Aldrig någonsin jag kommer att göra det mer..