Den här heta, torra och långa sommaren har allt ställt till med ett och annat..

Efter ett par regniga dagar har  o g r ä s e t  satt fart.. Fart av aldrig tidigare skådad dignitet.. Gräset också.. På sina ställen iallafall..

Det får bli morronens pensum att få bort det här ogräset innan det växer mej upp till knäna..

Annat otyg som har satt fart är  s n i g l a r n a.. Tre stycken har jag dräpt hittills.. Två magra små på tillväxt stadda, och en fullmatad.. 

En aggressiv  m ö r d a r f ä s t i n g  har också dykt upp.. Den är ett par centimeter stor och  s p r i n g e r  ifatt sitt byte.. Jag får knottror längs hela ryggen bara jag  t ä n k e r  på en sån vämjelig varelse..

Det är inte bara  o t y g  som har satt fart.. S v a m p a r n a  ligger också i startgroparna..

I år ska jag inte vara så dum att jag skriver och berättar  v a r  jag hittar dom.. Det gjorde jag ett år, och svisch, så blev det vallfart till skogen.. Kapplöpning tidigt på morgnarna för att hinna först..

På den tiden levde  b å d a  vovvarna, och  d o m  uttryckte allvarliga tvivel på att deras mänska var fullt klok som satte in ett sånt inlägg på  d e r a s  blogg..

Kära nån, jag som trodde att jag var bra på ord.. Så blev jag av med den illusionen..

Granngossen Liam satte in ett par spel på min surfplatta.. Gratis sådana.. Jag vill ju inte spela bort pensionen..

Det gäller att bygga ord av givna bokstäver, men  d e t  är minsann inte så lätt.. Dom  l å n g a  orden går väl rätt snabbt att komma underfund med.. Men dom  k o r t a.. 

Ordsnack heter spelet.. Vanebildande är det och svårt..

Idag lagade jag soppa på en del av champinjonerna vi plockade i går.. Mycket blev det och gott..

Innan jag satte igång kollade jag "giftchampinjon" på nätet.. För säkerhets skull..

Nu i eftermiddag har jag klippt gräset och  d e n  sysselsättningen tog nästan kål på mej.. 

I förmiddags var jag med Joy och Agneta på Stiby.. Joyvovven träffade en annan liten hund, en dvärgschnauzer..

Vovvarna blev genast bästa vänner och lekte och hade roligt..

Det värmde mitt hjärta att se..

En ny hund har dykt upp hos Agneta: Joy.. En liten sprallig, egensinnig flicka av blandat ursprung.. Agneta ska vara dagmatte till underverket ifråga ett par dar i vackan..

I dag på förmiddagen var jag med Agneta och Joy på Stiby, och som synes är det full fart från början..

Det var otroligt trevligt att komma till Stiby efter den långa, heta sommaren.. En lite dryg timme tog promenaden.. 

Sen hände det fantastiska:

Vi hittade  k i l o v i s  med champinjoner, men se  v a r,  d e t  talar jag inte om..

Alla aplar bär otroligt med frukt i år.. Så även veteranen på Stiby:

Kortet togs för nåra timmar sen, och man kan se, att morrondimman ligger kvar.. Man kan också se all fallfrukt och all frukt, som fortfarande hänger kvar.. Synd bara att frukten är totalt oätlig..

Redan har en septemberdag gått.. 

Igår var det hembygdens dag här i Norje.. Och  d e t  gick mej sorgligt nog förbi.. Glömde helt enkelt bort det..

Nåja, jag får trösta mej med att jag faktiskt  ä r  medlem i hembygdsföreningen.. Jag satt tillexempel under ett antal år och bredde smörgåsar på hembygdsgården under Sweden Rock..

Och så lockades jag att gå med i PRO.. Gick dit och möttes av idel vänlighet.. Var med på två möten sen slutade jag gå dit.. 

Jag har alltid haft svårt för att må bra i grupper och föreningar.. Är väl för mycket ensamseglare på livets ocean..

Jag tycker mej ha förstått, att mänskor i grupp spontant tar på sej olika roller: 

Där finns  l e d a r e n,  f i x a r e n,  l u s t i g k u r r e n,  den  f ö r s t å n d i g e,  o r g a n i s a t ö r e n  åsåvidare..

Och så såna som jag, som håller sej i periferin, inte säjer mycket och går hem tidigt..

Ändå är jag inte  o s ä l l s k a p l i g.. Det är snarare  o r g a n i s e r a t  umgänge som får mej att må mindre bra..

Frågan är, blev jag  f ö d d  sådan, eller är det livet som har format mej till den jag är..

Både och antar jag.. 

Mitt kimchiexperiment står och småbubblar på femte dagen.. Har bestämt, att det får stå ifred en vecka.. Sen ska det mogna  en vecka i kylen.. 

Tänk om det kommer att smaka apa.. 

Tja, då är jag iallafall en  e r f a r e n h e t  rikare..

Jag  t y c k e r  iallafall, att det har sjunkit i byttan och att brygden har blivit lite mörkare.. Det blåa på toppen är vatten i en plastpåse som ligger för att trycka ner experimentet..

Mitt köksfönster vetter mot norr och där har jag ett antal växter, som jag inbillar mej trivs bra där..

Rutan är sprucken och utsikten består av grannens trädgårdsmöbler.. Tja..

Här står tillexempel tvenne orkidéer.. Tänk, jag har alltid fått lära mej, att såna plantor ska ha minimalt med vatten.. Nu har jag fått lära om.. Dom här står i vatten helt och hållet.. Och dom verkar må jättebra..

Den lilla knubbiga har blommat om en gång.. Nu står den i den kristallskål jag fick från Karlshamns kommun efter 25 år i tjänsten..

I muggen står en liten kaffeplanta, som jag köpte på IKEA häromsistens.. Kan jag sköta den på bästa sätt kommer den att bli ett stort träd..

Bredvid kaffeplantan står två små hästar, souvenirer från Gotland, och bredvid dom bor pelargonen jag stal på Hanö..

Längst till vänster har jag satt skott från häcken och blåregnet.. Förhoppningen är, att dom ska slå rot..

Det var norrfönstret det.. I  s y d f ö n s t r e t  ser det helt anorlunda ut:

Både innanför och utanför rutan växer det så det knakar.. 

Benjaminfikusen köpte jag för snart trettio år sen och då var den ungefär en decimeter hög.. Utanför rutan växer vinrankan.. Hur jag ska kunna få ner  d e n  till normala proportioner begriper jag inte..

Jag törs nämligen inte gå på stege längre.. Inte för att jag är rädd för ett par meters  h ö j d.. Nä, jag är rädd för att ramla  n e r..