Det är märkligt hur många det är, som förklarar att dom  i n t e  är som alla andra..

Tänk, jag tror att det är precis tvärtom.. Dom allra flesta av oss är som "alla andra".. Och  d e t  är väl i grunden ganska trösterikt..

E n  enda mänska har jag träffat, som var absolut unik, men  d e t  hade han ingen aning om.. 

Jag  v e t,  att han skulle förargat sej om nån hade dristat sej att påtala hans originalitet.. Den var honom främmande..

Dessutom var han  oerhört kreativ och blixtrande intelligent.. Och  t o t a l t  bortkommen..

Vem var då detta fenomen, som  a b s o l u t  inte var som nån annan..

Min man.. Han var 12 år äldre än jag och i mycket min mentor, utan av göra nån affär av  d e t.. Jag tror inte ens han var medveten om det..

Vi var gifta i 23 år.. Sedan dog han.. I bilen på väg till akuten..

Det är 33 år sedan och jag minns honom med förundran och  b e-undran.. Och tacksamhet..