Jag är inne i det som fysikprofessorn Bodil Jönsson kallar ställtid..

Hon menar, att den till synes passiva tid efter det man tagit ett beslut, när man inte gör ett dugg, i själva verket är en tid när mycket försiggår i tankevärlden.. Ibland är vi knappast medvetna om det.. Men ställtiden är viktig.. Det gäller att vara  f ö r b e r e d d  när det tagna beslutet ska verkställas..

Just nu är jag inne i en ställtid vad gäller kostomläggning.. Nåt som jag faktiskt är mer eller mindre tvungen att göra om jag ska få bukt med foten..

Jag får väl räkna godisfrossandet härom dan som nån slags grande finale på den aningslösa vällevnad jag har ägnat mej åt i många år..

All förändring börjar med  k u n s k a p.. (Säj det till skoltrötta fjortonåringar).. Alltså skaffade jag mej en något annorlunda kokbok:

I somras försökte jag mej på kimchi-lagning och  d e t  gick käpprakt åt pipsvängen.. Jag har  i n t e  lagt tankarna på att göra kimchi på hyllan, men ställtiden efter misslyckandet är och har varit lång.. Det är dags att ta upp handsken igen..

I natt spottade gikten upp sej och gjorde sitt bästa för att få mej att fara illa.. 

När det var som värst tog jag och kollade mina vänstertår.. Framför allt  b a k s i d a n  av dom.. Dom var vackert rosenröda.. Och  d e t  gladde mej inte..

För en stund kollade jag dom igen, och nu hade dom återgått till att vara normalt grisskära.. Och  d e t  gladde mej..

Det är lördag, grått och kallt.. Idag stannar jag inne och kurar.. Och lägger sista handen vid ytterligare en tröja..

Med alla tröjor jag har stickat under årens lopp behöver jag inte bekymra mej om att huset är dragigt.. Pengarna jag har gnetat ihop under fjolåret ska jag spendera på mej själv.. Inte på att byta fönster, som först var tänkt..

Tjolahopp..