Ingen har väl vid det här laget undgått att märka att jag är liksom lite bortkommen.. Inte minst i den digitala världen.. Där har man ingen att fråga utan förutsätts tala dataspråket.. Och  d å,  mina vänner, känner åtminstone jag mej toltalt utslängd i cykelspåret.. 

Därför använder jag alltid telefonen när jag ska ta reda på nåt.. Eller tala med nån myndighet eller expedition av nåt slag..

Igår ringde jag till den expedition, som har hand om bokningar till paketresor med inlandsbanan.. Och pratade med en vänlig dam, som prompt skickade en broschyr.. Via mejl.. (Jag  k u n d e  faktiskt knappa fram den  o c h  dra en kopia.. A l l d e l e s  värdelös är jag kanske inte ändå)..

Agneta och jag har nämligen kommit på att vi ska åka till Norrland med inlandsbanan.. Program och övernattningar ingår.. Plus midnattssol.. 

Nu gäller det bara att klara bokningen och ta sej till Kristinehamn, där äventyret ska starta.. 

Jag har redan börjat ängslas för  d e n  färden.. Och ändå har vi inte ens bokat in oss ännu..

Jag ängslas och gläder mej samtidigt..

Hur kan man hysa två så motstridiga känslor på en och samma gång.. Herre Gud, jag spricker kanske..

Det blir varken nya fönster eller snygga kläder i sommar.. Det blir en tågresa.. En sån tur att jag har gnetat och sparat hela året.. 

Kommer vi bara  p å  tåget kommer all ängslan att försvinna.. Jag tänker må bra och njuta.. Trevliga mänskor räknar jag med att vi ska träffa.. Också.. 

Jag är säker på att resan kommer att bli ett minne för livet.. Precis som den första utlandsresa jag gjorde..

Min man och jag var på italienska rivieran och badade och solade en gång för länge sen.. Jag minns att jag ängslades då också innan vi kom iväg..

Idag vore det mej fjärran att lägga mej på en badstrand.. Jag går inte ens över vägen till den fina sandstrand, som ligger 200 meter från mitt hus.. 

Jaha, så såg det alltså ut för över 50 år sen.. Korten köpte jag på plats, nån kamera ägde vi inte på den tiden.. Det kom senare..

Kunde Min man och jag ta oss till Italien för så länge sen ska väl tvenne damer i sina bästa år kunna ta sej till Kristinehamn.. Kommer vi bara dit kommer resten att gå som en dans.. 

Dom enda  t i g g a r e  jag sett, ända tills för ett par år sen, träffade jag på i Italien och Polen..

Och nu finns dom överallt.. Varje butik med självaktning håller sej numera med en tiggare..

Utanför ICA i Sölvesborg sitter en rund liten gumma, och henne har jag blivit nån sorts  v ä n  med.. 

Förra sommaren fick jag en kartong jordgubbar av henne.. Det var säkert viktigt för henne att få ge nåt tillbaka nån gång..

Utanför Extra sitter en trevlig flicka, och henne har jag blivit nån slags vän med också.. 

"God bless you" brukar hon säja när jag stoppar ner en tjuga i hennes burk..

Är det dåligt väder ryser vi tillsammans och så säjer vi "fy fan" med stor inlevelse..

Nåra andra tiggare ger jag inte.. Unga friska män borde väl kunna hitta nåt annat sätt att försörja sej.. Tycker man..

För inte kan det vara trevligt att sitta och tigga.. Och ynka sej och gnöla..

Jag har lagt märke till, att en del svenskar uppför sej ytterst föraktfullt mot dom här fattiga stackarna.. Vill man inte lägga en slant i burken behöver man inte, men man bör dock uppföra sej anständigt mot dom..

"Il plêut", som fransmännen så vackert säjer.. Il plêut på andra dygnet.. Och "Il fait froid" som dom också säjer.. 

Blött och kallt med andra ord.. Du milde, vad jag längtar till våren, sommaren och hösten.. Men den här vintern, som inte ens  ä r  nån vinter, kan jag leva utan..

Precis så här tröstlöst ser det ut denna marsdag 2019.. Suck..

Alla entusiastiska kockar, antingen dom är proffs eller amatörer, förklarar med en mun att "mat är passion", glödande sådan..

Tja,  s å  glödande är  m i n  matpassion, att jag satte igång brandlarmet när jag stekte fläsk i går..

Jag fick tyst på brölandet, men det hade tydligen hörts ända till larmcentralen, för dom hörde av sej omedelbart..

Tja, det har sina sidor att vara larmad.. 

Apropå  f l ä s k.. Knaperstekt fläsk med löksås och potatis  ä r  en av mina favoriträtter, men jag märker genast, att det inte är bra för gikten att äta mycket av det.. Att äta mycket är överhuvud taget inte särskilt bra..

Stavgång är vad som gäller.. Hoppas det håller uppe nån timme idag så jag kan få min dagliga dos.. Jag har nämligen tänkt skaffa mej lite kondition.. Som det är nu, är den för bedrövlig..

Månaden mars tuffar på, och inte gör den nån mänska glad, mörk och blöt som den är.. Ibland undrar jag hur det vore att bo i Norrland, där vintrarna gör skäl för namnet.. 

Men sen tänker jag på hur hemskt  l å n g a  dom är (vintrarna, inte norrlänningarna) och hur  k a l l t  det är där och hur mycket  m y g g  dom har på somrarna, och då är jag glad att jag bor i den allra sydlgaste delen av landet..

Här, vid Hanöbuktens strand, är vintrarna milda och mygg finns här inga.. Den enda nackdelen skulle väl vara blåsten.. Men, man vänjer sej..

Och så har vi bokskog och ståtliga ekar.. Näktergalar också, men  d o m  för ett förförligt oväsen (ursäkta)..

Och så har vi förstås Sweden Rock, och  d e t  är vi norjebor tacksamma för.. Tillställningen genererar nämlgen pengar, massor av pengar.. Alla, som har nåt att sälja, från tältplatser i trädgårn till frukostar, tillåmed trerätters middagar skyltas med, är på alerten..

Under flera år hyrde jag uy huset till ett par familjer från Trelleborg, och tjänade goa pengar.. Tyvärr hade jag inte vett att sätta in dom, så fort nog tog dom slut..

Full fart på kommersen nåra dar i juni.. Heja, heja..

Snart är det dags igen.. 

Vintern har kommit tillbaka.. Inte så att det snöar, för  d e t  gör det inte så ofta.. Nej, det är  f r o s t  på nätterna..

Vindrutan på bilen är nedisad på morgnarna.. En sån tur att jag inte behöver åka till nåt jobb..

Jag  d r ö m m e r  på nätterna.. Konstiga drömmar om  l a r m  och  m u s i k i n s t r u m e n t.. 

Tydligen har det här larmeriet satt sej på hjärncellen på mej, men var musikinstrumenten kommer in begriper jag inte..

Jo,  m u s i k i n s t r u m e n t.. Häromdan fick jag in en munspelsviruos på You Tube.. H a n s  lilla, lilla instrument var väl knappt en decimeter långt.. Han började med att spela en glad trudelutt och fick applåder för   d e t.. 

Men  s e n.. Sen klämde han i med "Jesu bleibet meine Freude" och  d å  föll alla hakor till marken.. Min också.. 

Härom dan berättade jag om  a m a r y l l i s e n   som fått en knopp.. Nu har den fått en till.. Den första har börjat slå ut, och vad jag förstår kommer det att bli fem klockor på den stängeln..

Jag måtte väl ändå ha "gröna fingrar" fast jag begriper inte hur dom har kunnat bli  d e t.. 

Precis för en stund sen kom jag på nåt: Jag ska måla  n a g l a r n a,  nåt jag inte gjort sen förra årtusendet.. Eller förrförra vad det beträffar..

Faktum är, att det står en liten flaska lack på hyllan i badrummet.. Den har stått där  l ä n g e.. 

Alldeles i slutet av mitt yrkesverksamma liv fick jag dille på att smycka  h ä n d e r n a.. Fingrarna dignade av ringar och naglarna fick växa så långt dom kunde.. Och så  m å l a d e  jag dom i olika nyanser av rött och  blått..

Armband skramlade jag med också..

Alldeles förnuftigt var det väl inte, men ingen klagade och ganska så snart tröttnade jag på alltihop.. Krängde av ringar och armband och klippte naglarna..

Och sån har jag sett ut sen dess, men  e n  liten flaska lack nändes jag väl inte göra mej av med.. Eftersom den stått på hyllan i badrummet och samlat damm i många, långa år..

Det var länge sen sist, men takterna sitter i för jag målade utanför bara  l i t e.. 

Tja, inte så pjåkigt.. Eller hur..

Det är måndag och solen skiner.. Bättre kan det knappast bli.. Första punkten på dagens program blir en färd till tippen.. 

När jag ändå är på G ska jag åka och handla och sen ska jag till Stiby och kolla om blåsipporna har kommit..

Igår stavgick jag 50 minuter..  Det tar sej, sa mordbrännaren..

"Ha bläs" var dom enda ord min man lärde sej på hanömål när han tjänstgjorde där ett par år på sextiotalet.. 

"Ha bläs".. Givetvis betyder det att det  b l å s e r.. Och  b l å s t e  det gjorde det i går och i förgår.. Och dan dessförinnan dessutom..

Tre av mina sollampor i rönnen blåste ner och låg våta och eländiga i gräset i går morse.. 

Jag är glad att ingen av dom hamnade på asfalten ute på gatan.. Som det är  n u  är det en aning av en  chans att dom ska ha klarat sej.. 

Jag la dom på tork och så får vi se hur det blir.. Ingen stor sak om dom är trasiga.. En världslig sak, bara..

Det är söndag.. Igen.. Veckorna bara rasar iväg.. 

Apropå tidens gång: Min man skaldade en gång på skoj följande lilla trösterika vers: "De femtio åren har gått fort.. Snart du står vid dödens port"..

Givetvis skickades den aldrig iväg till nåt födelsedagsbarn..

Han fattas mej.. Fortfarande efter drygt trettio år.. 

Fattas mej är det många som gör.. Mänskor och djur..

Go´söndag, hela Universum.. Nu spottar vi i nävarna och tar nya tag.. Snart är det sommar.. D å  jäklar..

Ikväll är jag bortbjuden.. Till mina snälla grannar mitt emot.. Dom brukar ställa till med kalas när det är final i melodifestivalen.. Eller "Mello" som spektaklet numera kallas.. Och jag brukar vara medbjuden..

Jag använder ordet "spektakel" eftersom det hela mera handlar om spektakulära shower än om melodier.. 

Priset tog väl Finland härom året.. Deras deltagare var maskerade till hemska troll och det säjs, att det tog så lång tid att sminka dom, att dom inte fick tvätta av sej maskerna förrän tävlingen var över.. Dom lär ha gått omkring sminkade i flera dar.. Kan det verkligen vara sant..

Vann gjorde dom emellertid..

Igår kväll hade jag hejdlöst roligt åt en gammal film på TV.. 9 to 5.. Den lär numera vara kultförklarad.. Med all rätt..

Jag minns att jag såg den på bio nån gång på 80-talet, och jag skrattade lika gott då som nu..

Bortsett från "Mello" och ett ändlöst antal repriser är det inte mycket TV-bolagen har att bjuda på..

Jo, Sveriges mästerkock.. D e t  programmet missar jag inte, men det beror mest på att jag är smått distansförälskad i Mannerström.. 

--Foten.. Kanske nån undrar.. Jo tack.. Den har skött sej ett bra tag nu.. Peppar, peppar..

Larmet då.. Har jag vågat  s o v a  i natt och inte legat och oroat mej för att jag ska sätta i gång det när jag börjar röra på mej.. 

Jo då.. Ingen klarar av att vara vaken två nätter i följd.. Och jag kom ihåg att larma av innan jag gjorde nåt annat på morronen.. 

Det gäller att få rutiner.. Som helst ska planteras i förlängda märgen..

Nu blir det blommor..

En men en jättestor.. Inte min dock.. Grannens.. Tror jag ska köpa en påse solrosfrön i vår.. 

Det är segt med våren.. Just nu är det varken vinter eller vår.. Solen visar sej sällan och termometern står ganska konstant på tio plus.. Förra året var det ingen vinter alls.. Åtminstone inte på Hanö och åtminstonen inte enligt SMHI..

Igår fick jag ett larm installerat.. Jag hade tur för larmfirman hade nån slags paketpris med gratis installation.. Klart jag slog till..

Och så skulle jag sova djupt och ostört i natt.. Med hela huset larmat.. Trodde jag..

Det var bara det, att jag natten igenom låg och tänkte på, att jag inte fick glömma att stänga av innan jag började röra mej i huset.. 

--Sic transit.. För att tala med lilla Hallon..

Jag läste en deckare i går: Maria Adolfssons Stormvarning.. Den har fått lovord bland annat i TV:s Go´kväll..

Jag är inte så säker på att jag gillar konceptet med  t v å  berättelser i en: En traditionell deckare och en ruskig historia om en misshandlad hustru.. Nåväl, författaren lyckas knyta ihop paketet mot slutet och gör det bra..

Just nu har jag plockat fram Jonas Gardells Om Jesus.. Den tål att läsas flera gånger.. 

Jag kan inte påstå, att jag är religiös i traditionell bemärkelse.. (Det är det väl knappast nån som är idag).. Men jag tycker om att gå i kyrkan..

Jag känner en slags kontinuitet och gemenskap när jag sitter i Ysane gamla medeltidskyrka.. Och så tycker jag om att sjunga med i psalmerna.. (Jisses så glad jag blir när jag lyckas pricka dom höga tonerna)..

Jag minns en gång när jag var med mina föräldrar i kyrkan.. Jag var väl en fyra-fem år, inte äldre..

Ibänken satt vi bredvid en gammal bonne, som sjöng med i psalmerna av hjärtans lust..

Jag var alldeles fascinerad av både bonnen och psalmsången.. Nåt sånt hade jag aldrig hört förr.. 

Och så klämde jag också i.. Så gott jag begrep.. Jag kommer inte ihåg om far hyssjade ner mej.. Troligen var det så, men jag gick och gnolade på nån slags hemgjorda psalmer flera dar efteråt.. 

Här "jobbar" jag nåra dar varje sommar.. Meningen är att jag ska gajda (Jo då, jag  k a n  stava till guida) under vägkyrkodagarna, men efter att man flyttat på E22:an blir det inte så många visningar..

Det gäller att ha med sej en stickning och nåt att läsa.. I somras brydde jag huvet med the Snark..

Det är snart dags igen..