Ja Jisses, vad vi hade roligt.. 

Det roliga ägde rum för en femtio år sen ungefär.. Min man och jag hade köpt det här huset, nyckelfärdigt  och fint.. Att det redan då nog var en aning ruckelvarning på det, begrep inte  v i.. (Det var  v ä l d i g t  mycket vi inte begrep, han och jag).. I rättvisans namn var det åtskilligt vi  b e g r e p  också.. Men inte var  d e t  sånt som räknades till livets mera nyttiga begivenheter..

Jo, till det roliga jag ville berätta om:

På kvällarna satt vi vid köksbordet och lusläste  t r ä d g å r d s b ö c k e r.. Det och det och detta bara  m å s t e  vi ha..

Det mesta var vi rörande eniga om, och det vi var allra mest rörande eniga om var en kolkvitzia amabilis, kinesisk skönhetsbuske.. Eller rätt och slätt paradisbuske..

Gammal kärlek rostar aldrig.. 

Hur det gick med trädgårn kanske nån undrar..

Jo,  d e n  växte och växte och gav rika skördar, som vi inte orkade äta upp och som ingen ville ha.. 

När min man dog var trädgårn en urskog, och vilka varelser som bodde här vågade jag inte ens tänka på.. 

Efter ytterligare nåra år tog jag hit en maskin, som skövlade alltihop, och ett  l å n g t  tag senare började jag fundera på att anlägga en trädgård igen..

Där är jag nu.. Täppan börjar i sanningens namn växa igen för andra gången, men det som  ä r  fint är verkligen fint..

I höst får jag röja lite försiktigt.. Ingen skövling numera.. Bara lite snyggt utförd gallring.. 

Go´söndag ute i galaxerna..