Det är konstigt med drömmar.. En del glömmer man så snart man drömt färdigt.. Andra minns man hela livet..

För tretti år sen drömde jag en dröm som slutade med att jag sa så här (i drömmen förstås) "Alltid kommer jag att minnas när boskapen sprang bort från Essaldra"..

Vad Essaldra var för nåt förtäljer inte historien.. Jag har alltid uppfattat det som en person, men det kan ju lika gärna vara en plats..

Ett tag drömde jag om fiskar.. Stora slöa fiskar i en grund damm.. Jag stod och tittade dumt på dom.. Lika slö jag, antar jag..

Ett tag hade jag en ofta återkommande dröm: Jag vandrade omkring i ett tomt, mörkt hus.. Alldeles ensam.. Jag vaknade alltid  i n n a n  jag kom ur huset.. Jag vandrar kanske omkring där fortfarande.. Utan att veta om det..

Åkt omkring på ostyrbara fordon i fruktansvärd terräng har jag också ofta gjort.. Kommen i mål har jag hoppat upp på fordonet och tagit en sväng till.. Brr..

I natt hade jag en dröm, som gjorde mej lessen.. 

Jag drömde att min äldsta systersom var arg på mej.. Riktigt svinarg, och jag kunde inte förstå varför..  Inte så att han skrek åt mej.. Nä, han var arg på det mer  t i g a n d e  sättet, och  d e t  var lika illa det..

För inte så länge sen drömde jag, att en mycket  m a g e r  man i svart kåpa och med en lie över axeln, stod vid min säng..

--Gör vad du ska, men gör det fort, pep jag alldeles förfärad..

Det verkar som om jag minns obehagliga drömmar framför behagliga.. Just nu kan jag inte erinra mej en enda trevlig dröm..

En vit ros får avsluta den här sorgliga krian.. Hoppas jag drömmer nåt trevligt i natt..